deltagit i denna afskysärda komplott, för hvilken hertigen af Mayenne fallit ett offer!o bad Gabriella snyftande. Återgif : äran åt den, som ville förskaffa ert konungarike fred och er sjelf denne akningsvärde ädiings vänskap ! Nu först förstod konungen fullkomligt hela vidden af sitt fel. Han hade genom sin oväntade ankomst kullkastat den bygnad, som Gabriella med så. mycken möda upprest. — Hvilken vanära, hvilken olycka! Jan, mumlade han med bruten röst, det är min plikt, och jag skall också göra det... Endast Jag är den brottslige... Ni har säkert hört den omätliga kärlek jag hyser för markisinsan omtalas, hertig, och ni bör således även förstå min sinnesstämning när man i förmiddags berättade mig att hon — denna qvinna, hvilken jag ansett ren som himlens englar — att hon bär i Monceaux stämt möte sed en älskare... Mitt förnuft flög sia kos, min besinning försvann, och pansinnig a svartsjuka, rusade jag blindt åstad SA för veta hvad i2g gjorde... Jag anländer hit för påf 18 EJ ? blicka ra minuter sedan, mina HrstaDiga Char rådfråga hvarje ansigte jag träffar, och såsom bekräftelse på fra de Monesaux, brott tycker jag mig u, ptäcka oro och förvirring hos alla. Förgäfves söker jag att erfara hvarest markisinnan gömmer sig, jag bestormar hennes tjenare med böner och befallningar... jag genormletar hela slottet... jag ropar, jag skriker... men intet svar... Då faller mig den olyckssliga tanken in att markisinnan möjligtvis velat njuta af ensamheten uti sina bad... Jag fattar g-nast nyckeln till den hemliga ingången och skyndar blixisnabbt hit... Hör urskiljer jag tydligt ljudet utaf tvenne röster, och ur ståud att kunna underkufva de vilda furier, hvilke drifva mig framåt, öppnar jag dörren . . .