Aftonbladet – 1 augusti 1856, sida 2

den uppretade Mayenne, och eit föraktligt leende krusade hans läppar. Ni har i sanning spelat förträffligt, fru markisinna!... Ni värtade ej konungen; hans majestät kommer händelsevis hit, och tack vare sin lyckliga stjerna, finner han er ensam med herr de Mayenne . .. Hvilken sinnrik utläggning!... Henrik IV är en lika utmärkt statsman som han är en stor krigare, och åtföljd af sin tal-: rika svit, kan han naturligtvis ej låa ett så ypperligt tillfälle gå sig ur händerna att griga rebellen ... Kriget är slut!... Jag lyckönskar er, min fru ...ni har vunnit en lysande seger!... Europas skickligaste skådespelerskor skulle ganska säkert, om de vari: vittnen till ert beundransvärda utförande at den svåra oca otacksamma roll, som ni åtagit er, afundas eder er öfverlägsna och ovanliga talang I Åh, siren, utbrast Gabriella badande i tårar, 2e der en förolämpning, som jag i hela mitt lif ej skall glömmal!... Ja, min prins. ni har rätt... allt är emot mig... allt anklagar migl!... Ni har skäl att kalla mig feg och trolös ... Jag böjer mig under er rättvisa vredels Mayenne stod stum, raseriet kokade inom honom, och hans kropp skälfde af harm, men markisinnans gränslösa smärta beherrskade honom mot hans vilja, och hans ögon flögo frågande från dem gråtande Gabriella till Henrik, som med bleka kinder och sänkt panna mera liknade en besegrad än en segervinpare. Det var en sorglig scen. På den ena sidan stod Gabriella, vridande händerna af förtviflan, och på den andra konungen, hvars af. mätta rörelser och qväfda suckar tydligt tillkännagåfvo den sorg han kände öfver att hafva visat en svaghet, hvilken så djupt nedsatte honom i hans egna ögon. . ;Mon säg då åtminstone, sire,b att jag ej