Aftonbladet – 31 juli 1856, sida 3

fr VISE SRS BEVASL PES BARR AL. KIUULRSRISG VI UED under de senare veckorna hit ingått. ar RÄTTEGÅNGS: och POLISSAKER: — På befallning af polismästaren har poliskommissarien Rönhström anställt noggran visitation uti huset n:o 26 vid S:t Paulsgatat för att få reda på det af pigan Hansson framfödda barn, som-hon uppgifvit sig hafva lemnat till dödgräfvaren för att å Maria kyrkogård nedgräfvas. I dag har det lyckats hr Rönnström att anträffa fostret instucket bland kläderna uti Hanssons dragkistlåda. Imorgon kommer ytterligare polisförhör att hållas med Hånsson. — Det här i dag blifvit upplyst; att äen i går omnämde person, . hvilken såsom död uppflutit vid Liljeholmsbron, var betjenten Carl Gustaf: Ekendabl; i tjenst Hos grosshandlaren G. F. ÄAhrberg; Det upplystes, att Ekendahl, som endast var några och 30 år gammal, länge varit underlig till sinnes, -äfvensom att skäl funnes att antaga, att han med uppsåt afhändt sig lifvet. Er Åbrberg förklarade, att Ekendahl städse under sin tjenstetid uppfört sig utmärkt väl, hvärföre: Han: ville bekosta begrafningen. Det tilläts att liket skulle ärliga men i tysthet få begrafvas. — Rådhusvätlens äfdelning för tullmål. 1 går förekom åter det af tullinspektoren Malmros den 20 sistlidne Juni uti huset n:r 21 vid Svartmangatan bos f. d. handlanden i Norrköping : Alskogiusverkstälda beslag. Värdet af det anhållna godset har uppgått till 511 rdr bko, ehuru de anhållne 12. st. cylinderuren icke kutinat värderas mer än efter tullvärde eller till 6 rår 32sk: bko pr st. Alskogiusvill ogilla beslaget på den grund att ban skall ha ämnat förtulla varorna, och påstår att alltsammans varit utrikes inköpt för eget behof,. men beslagaren deremot fästade dömstolens uppmärksämhet derpå ätt en handlande, hvilken nyligen gjort cession, icke gerna för eget behof kunde inköpa 12 cylinderur, I8 urkedjor, 13 par gummigaloscher, 4 5 dussin skjortor m.m. Bleckslagaren Gallradis frånskilda hustru, äfvensom dennes dotter hördes som vittnen, hvilka dock icke hade något väsentligt att förmäla. Gaållradi innehar den lägenhet, hvarest beslaget: verkstäldes och der hon uthyrer rum. Deras vittnesmål gick bufvudsakligen ut derpå, att Malmros: skulle hafva burit sig illslugt åt för att narra Alskogius taga fram varorna, ty Malmros hade uppgifvit sig vara kapten och heta Lewenhaupt. Malmros bestrider att han kallat sig Lewenhaupt, men möjligen titulerat sig kapten, då han begärt att få köpa färdiggjorda manskläder och skjortor, tilläggande Malmros att det är nödvändigt att bära sig DN åt om man ska få reda på lurendrejadt gods. Tullvaktmästarne Lundholm och Jansson, som närvarit vid beslaget, intygade efter aflagd vittnesed följande: Då Malmros inkommit till Alskogius hade han helsat från kaptenen å ångfartyget Köping och begärt få köpa hvarjehanda. -: Alskogius hade då framtagit silfvercylinderuren och begärt 50 rdr st:för de förgylda och 40 rår st. för de oförgylda och äfvenledes visat flera klädespersedlar samt uppgifvit priset. Då Malmros invändt, det måste vara godt pris utrikes,, bade Alskogius genmält; åh, jag kan sälja alltsammans för godt pris, ty jag här insmuglat dets. Sedan Malmros derefter för Alskogius förevisat sitt tjenstetecken samt bevis öfver såväl å tullkammaren, som hos polismästaren kort förut gjord anmälan om visitations anställande hos: Alskogius, hade Alskogius utropat: gör mig icke olycklig, ty sedan jag gjort cession, är allt detta min enda egendom. Alskogius hade fått behålla en stor del klädespersedlar, och deribland 17 st. skjortor och 9 silkesnäsdukar, som vårit begagnade, ehuru alldeles nya. Malmros syntes mycket angelägen att få styrkt, att han icke begagnat namnet Lewenhaupt, och sådant vitsordades af Lundholm och Jansson. Gallradi och dess dotter hafva vittnat, att Alskogius afsvimmat, då de anhållne persedlarne förseglades, men Lundholm och Jansson påstår, att han endast blifvit något altererad, och begärt ett glas vatten. Målet uppsköts på 14 dagar, då Malmros skulle vara beredd att afgifva slutpåståenden och dertill på åklagaren tullfiskalen Wiboms yrkande, att de uppsyningsmän, hvilka visiterat Alskogii reseeffekter, då han från utrikes ort med ångfartyg hit anlände, skulle kallas för att höras. — Befälbafvaren å ångfartyget Lennart Torstensons, kapten Falk, var inkallad derföre, att 4 stycken öfver en lucka i golfvet uti aktersalongen, som leder till lastrummet, anbragta tullsigiller blifvit lösbrutna och luckan öpphad och derigenom fri passage kunnat lemnas till lastrummet. Ansvar yrkades af sjötullsinspektionen genom kontroHören Svensson enligt 43 8 seglätionsordningen. Såsom ombud för kapten Falk tillstädeskom bokhållären Fredholm, söm uppgaf att fartyget anländt hit den 19 Juni, och den 20 Juni på morgonen hade sigillerna blifvit brutna på det sätt, att andre styrmannen af missförstånd uppbrutit luckan för att nedkasta några säckar, och dessförinnan icke observerat eller förstått sig på hvad ansvar som drabbade genom att bryta sigil:en. Kapten Falk hade, genast derom underrättad, på morgonen den 20 Juni anmält tilldragelsen såväl för bevakningen om bord som i tullkammaren. Då den gjorda förklaringen icke antogs för god, så beslöts att styrmannen skulle endera personligen tillstädeskomma eller afgifva skriftligt erkännande.