Aftonbladet – 31 juli 1856, sida 3

por, bakom hvilka den okände inträngt före onom; som Gratienne ställt Espårance såsom bkildtvakt. Salen, hvilken ledde tillgrottan, var möbletad med dyrbara stolar, och på ett rikt utsifradt bord brunno parfymerade växljus. Från det mörkaste hörnet a? rummet utspredo i pyramider uppstaplade frukter sina behagliga vällukter, och bredvid dem stående långbalgiga buteljer utlöfvade en läcker supå. Så snart Gratienne för främlingen upplyftat den långa murgrönsrankan, hvilken Jikt ett svigtande förhänge nedhängde från klippans spets, drog hon sig genast tillbaka, lempande sin matmor ensäm med den bemlighetsfulla personen. Strålande i hela glansen af sin utomordentliga skönhet, skyndade den hvitklädda Gabriella emot sin väntade gäst, och aldrig bade hennes leende varit mera förledande än när bon fattade bondens hand för att föra honom fram till en stol. a Välkommen, hertig, sade hon förbindligt, och förlåt mig som emottager er på ett så inytologiskt ställe; men jag har hört sögas ått stora fältherrar älska öppna positioner och jag har aldrig gjort anspråk på att kunna innesluta den namnkunnige hertigen af Mayenne... jag har aldrig varit nog förmäten; att i mitt våld vilja hålla en af sämtidens utmärktaste krigåre l Hertigen af Mayenne, ty det var han, beåvarade dennå titsökta komplimerit med denna bjertliga godmodighet, hvilken vär honom egen, och som dessutom Gabriellas oemotståndliga leende ovilkorligen måste framkalla. Ni ser, madame, att jag ej ffuktar att öfverlemna Mig i ert våld, svarade han, ty under dessa klippor skulle verldens största krigare lika lätt kunna blifva tillfångatagen gem en foegel i gin bur, isynnerhet när dör