Ja, det är just svårigheten!... hon talar icke franska., Och du ej indiska!... Huru i Guds namn bären j er då åt för att förstå hvarandra ? Man hjelper sig så godt man kanl... Man använder tecken, miner, gester... man hittar på allt möjligt för att göra sig begriplig... Det är ett alldeles nytt språk, men det är förtjusande. . Fastän något ofullständigt... det tror jag nog... Pantomimen är en ganska god sak, men den är otillräcklig för att förklara politiska detaljer, tvistiga frågor och krångliga familjeangelägenheter . . . Apropos, hvad heter din älskarinna ? Hon har det vackraste namn som fins, hon heter Ayoubani. Ayoubani ... åbja, det är inte fult. Nu förstår du väl hvarföre jag ville låna ditt hus i förstaden. inföll Pontis okonstladt. Jag kan omöjligt gå till Ayoubani, ty utom det att hon jemt och ständigt är omifven af sina fruntimmer, så är hon också alltid bevakad utaf en, Gud vet hvad för slags mongolisk prins, hvilken är svartsjuk som en amerikansk tiger... Om han finge se mig hos henne, så skulle han utan skonsamhet genast döda henne., Stackars Ayoubani!... Men hur går det då om han får se henne hos dig? Det är märkvärdigt hvad du frågar mycket, utropade Pontis misslynt. När jag säger dig att vi knapt förstå hvarandra, huru kan du då begära att jag skall kunna fördjupa mig uti någon vidlyftig konversation ?... Jag älskar henne, det är hufvudsaken, och Jag tror också att hon älskar mig... Vill du nu, ja eller nej, tjena mig uti min kärlek? Du missförstår mig helt och hållet, inföll Espårance, hjertligt skrattande åt Pontis vrede. Jag brinner af begär att tjena dig, men jag