Aftonbladet – 23 juli 1856, sida 1

IGT TIERRA VS RTR da LA. talat om någon akademis förflyttning från Upsala till hufvudstaden — och som företrädesvis åberopas af alla dem, som af det ena. eller andra skälet, såsom man säger, icke vilja höra på det örat, dessa hinder hafva vi, för vår del, funnit oväsentliga och till en del full-komligt grundlösa. Men ett föreburet hinder återstår, till. hvilket vi nu komma, nemligen. bristen på materiella hjelpmedel. Vi frukta att de flesta, både bland dem som önska och bland dem som icke önska ett sådant universitet i hufvudstaden, skola på förhand förklara detta hinder oöfvervinneligt; såsom en knut, som icke låter sig lösas. Och vi frukta att de till en viss grad hafva rätt; det är kanhända. en knut, som 1cke kommer att lösas, men sönderhuggen torde den blifva. Det har gått så med många dylika knutar förut, och måste så gå, när knuten är vigtig, men -dess lösning för omöjlig förklarad och af omständigheterna förhindrad. Hvad vi härmed mena, skall visa sig längre fram. Icke utan skäl framhålles svårigheten att i vårt land erhålla de betydliga medel, genom hvilka det skulle blifva möjligt att bestrida omkostnaderna för ett så stort företag; och denna svårighet skall man söka förvandla till omöjlighet, under bemödande att ådagalägga, att sådana omkostnader äro fullkomligt fe höfliga, emedan man redan eger hvad nyhetsmakeriet söker och onödigtvis vill ega på förändradt sätt... Har icke fäderneslandet redan, från många år tillbaka, tvenne fullständiga, så väl i vetenskapligt som ekonomiskt afseende väl-ordnade universitet? Nunde man ej snarare säga, att vi ega ett universitetet för mycket, än att någonting fattas oss i detta afseendet.? Är då. Upsala,. det äldre. och större universitetet, längre; än sju mil aflägset fråre bufvudstaden? Man har klandrat, att.man i Upsala bygt. ett nytt observatorium, då det likväl i hufvudstaden redan fanns ett dylikt; vill man nu också. upprätta . ett universitet i Stockholm, så att vi finge tvenne sådana på så ringa ;afståndfrån hvarandra? Eller -vill man flytta, Upsala universitet till Stockholm, hvilket i visst afseende synes än mera orimligt? Ty kan en bättre lokal finnas än den i Upsala, så nära hufvudstaden, men tillräckligt aflägsen för att undgå den omedelbara inflytelsen af verldslifvets buller och fåfänglighet? Med dessa och dylika frågor. skall man söka tygla det så kallade nyhetsbegäret, loforda Upsalas sunda läge, dess planteringar och promenader, dess försköning genom städse uppstigande nya hus, dess förkofran i allmänhet under senare åren, framför allt de präktiga och dyrbara. bygnader för de vetenskapliga institutionerna, hvilka genom regeringens och ständernas frikostighet i senare ären tillkommit, och man skall sluta med att utropa: hvilket tokeri, hvilken otacksamhet! Men vi låta oss. ej förvillas och missledas af dessa frågor, af hvilka några, såsom vi hoppas, redan äro nöjaktigt besvarade i förväg, och de öfriga skola vi bjuda till att besvara i det följande. Vi fästa oss här tillsvidare blott vid det som utgör hufvudfrågan: om hufvudstaden verkligen har ett obestridligt behof och största fördel af ett universitet, och om det derjemte skulle kunna ådagaläggas, att sjelfva universitetet har fördel af att vara förlagdt i hufvudstaden, kunna då af statens inkomster de medel med billighet påräknas, som äro behöfliga för inrättandet af ett universitet i Stockholm? Utan att här ingå i några detaljer, hvilka endast höra till ett genomfördt kostnadsförslag, och med all respekt för den svenska så kallade fattigdomen, som med skäl kräfver en sträng. hushållning medde allmänna medlen, ehuru den ingalunda är så stor, som man varit van att föreställa sig, kunna vi likväl icke, med den lifliga öfvertygelse vi ega om den stora vigten af den sak, som är i fråga, här svara annat än ja. Erfarenheten har mången gång visat, att äfven i ett land med ringa tillgångar, genom sparsamhet och återhållsamhet i saker, som icke äro nödvändiga, eller hvilkas verkställande endast lofvar en tvetydig vinst, stora saker kunna åstadkommas... Man synes icke tveka, efter hvad sedan -någon tid förljudes, att begära 20, 30, kanske 40 millioner för Stockholms befästande. Vi tro för vår del -upprättandet af ett universitet i hufvudstaden, det vill säga, på den plats, der det. framför allt bör finnas, vara en för fäderneslandets framtid ojemförligt gagneligare sak, likasom det är utom allt tvifvel, att det kan ske med en ojemförligt -ringare kostnad,: och för -en summa,. gom . åtminstone icke bör väcka någon häpnad, sedan man förut erfarit, hvad som kan ställas i fråga för ett sådant ändamål som det nyssnämda. Nu blir likväl fråga: .om, på hvilken väg man, rörande denna önskan om ett universitet i hufvudstaden, anser sig lättast och säkrast komma till målet. Man kan ej rimligtvis hos någon förutsätta den föreställningen, att tvenne universiteter så närbelägna hvarandra, som ett i Stockholm och ett i Upsala, borde eller kunde finnas; menu deremot synes det icke osannolikt, att meningarne om sättet att upprätta ett universitet i hufvudstaden kunna vara delade. Ett sådant kunde derstädes upprättas på det sättet, att universitetet i Upsala öfverflyttades till Stockholm; men de: kunde äfven ske på ett annat sätt, nemligen så, att utan allt afseende på universitetet i Upsala och utan rubbning i dess förhållanden, de i Stockholm redan befintliga vetenskapliga institutioner så förändrades, utvidgades och koncentrerades, att af dem inomlängre eller kortare tid bildades ett universitet. Skulle nu denna senare utväg väljas, så är det klart, att statens kostnad dervid -blefve ganska betydlig och ojemförligt större än om en universitetsflyttning från landsorten till hufvudstaden blefve verkstäld: I förra fallet borde ej blott kostnad bestridas för uppförandet af bygnader för de särskilta vetenskapliga institutionerna inom det nya universitetet, utan äfven en mängd nya lärarelöner anslås, hvartill erfördrades ett ansenligt penningebelopp:. 11 senare fallet åter behöfdes intet eller föga bekymmer för löner, ty sådana finnas redan,