Aftonbladet – 17 juli 1856, sida 2

Hvarföre rådslå dessa herrar?... vi ärc au-på utsatt ställe?.., och denne-munk äl ju den omnämde följeslagaren. Hvarföre åter: får jag då icke, enligt löfte, mitt bref?s Det är sant, svarade Esperance och när. made sig de begge samtalande. Crillon begärde då genast brefvet af brodern Robert, hvilken framtog det ur sin ficka; men i stället för att lemna det åt la Ramee, som -girigt. utsträckte sina händer, derefter, sade han: ; Då han återfår detta bref, har ni ej mera något band på honom herr chevalier. Det må vara, min bror,, sade generalen, men jag har lofvat.n Detta bref, fortfor munken envist och utan att bry sig om den konvulsiviska vrede, som började skaka.la Ramees lemmar, är på en gång. ett erkännande af hans brott och ett bevis på hans hemliga förbund med konungens dödligaste fender; Han. är för öfrigt ieke den ende, som bör straffas. aJag har med, mitt lif återköpt detta bref; det tillhör mig, utropade la Ramde. Och: jag har gifvit mitt erd, upprepade Crillon, han måste återfå det. Jag borde redan ha erhållit det, chevalier de Crillon,, sade la Ramee, sönderslitande sitt bröst med sina naglar. Återgif honom det icke förr, än han har blifvit satt uti säkerhet i Paris, fortfor munken: Det vore att svika mitt ord, sade Crillon, lemna den unge mannen brefvet, broder Robert.; pÖfverert ord står konungens lif och statens;räddning! utropade munken. vÖfver ett gifvet ord står intet sade Espårance. fmsrelsinvibrödöra närmade sig vid dessa ord den unge mannen,