Aftonbladet – 17 juli 1856, sida 1

STOCKHOLM, den 17 Juli Man har i vårt land alltför ofta att beklaga, att de förbättringar i lagstiftningen, som då och då efter mer eller mindre heta strider beslutas. och genomdårifvas, dels genom sin egen halfhet och ofullständighet, dels genom brister i utförandet eller till och med i sjelfva författningarnes redaktion, endast ofullkomligt uppfylla de ändamål, som dermed afsetts af lagstiftare, som icke sällan varit mera välmenande, än skarpsynte och omtänksamme vid nya lagars författande och antagande. Rland ide föremål äfven för grundlagstiftning i senare tider, hvarom denna anmärkning gäller, kan man också räkna de nu. gällande stadgandena om. ofrälse bruksegares representation ihom borgareståndet. Af de på det hela visserligen endast. obetydliga förändringar i riksdagens sammansättning, som hittills blifvit antagne efter införandet för nära ett halft, århundrade sedan af vårt nuvarande statsskick, gitves det icke någon, som jemförelsevis varit af större vigt eller visat sig: kunna medföra större och mera välgörande verkningar än denna. Och likväl äro; bristerna: i sjelfva, de stadganden, som antogos vid införandet af denna: förändring i våra grundlågar, så stora, att, det är mera lycka än lagstiftningens förtjenst, om de icke redan längesedan blifvit. begagnade; för ,att motarbeta just. de verkningar, som genom dessa stadganden skulle befordras. Vi åsyfta här bland annat dels det orimliga stadgandet, att rösterna skola beräknas efter värdet af brukens tillverkning under det sistförflutna året, efter uppskattning af samma verk som uppgör distriktsfördelningen, dels den öfverdrifna makt, som vid antagandet af denna; förändring vid riksdagen 1828 30 så oförsigtigt lades, uti styrelsens händer, att kunna för hvarje riksdag förändra valdistrikten för .de till riksdagsmannaval berättigade bruksegarne, och som besynnerligt nog alltsedan fått förblifva orubbad, utan att vid någon af de påföljande riksdagarne ännu ens något förslag blifvit väckt till åstadkommande af rättelse deri. Om det ansågs alltför radikalt att antaga någon förnuftigare grund för röstberäkningen, än den rent materiella, som bestämmes af den större eller mindre tillverkningen, så synes man åtminstone hafva bort taga medelbeloppet af de sistförflutna årens tillverkning, och icke blott och bartsdet sista årets, till måttstock. Vi vilja endast anföra ett exempel af flere på olägenheterna och orimligheten af detta stadgande. De öjemförligt flesta bruken i vårt land drifvas ännu genom vattenkraft. Om händelsen nu så fogar, att året näst: före det, då riksdag inträffar, varit utmärkt genom en vattenbrist, som hindrat tillverkningen vid dessa bruk, så kunde vid den påföljande riksdagen de få bruksegare, som drifva sina verk med ångkraft, komma att ensamme, eller så godt som. ensamme, få tillsätta riksdagsmän ör bruksdistrikten. Men ännu betänkligare än naturkrafternas inverkan på riksdagsmannavalen, är den makt, som styrelsen fått i sina. händer, att kunna för hvarje riksdag efter. omständigheterna förändra valdistrikten. Riksdagsordningen stadgar bärom endast (8 14, mom. 6), att sedan summan af alla tillverkningarnes sammanräknade värden för det förra året blifvit:af styrelsen öfver bergverken (bergskollegium) utrönt, samt huru stort värde i följd deraf svarar mot en. fullmäktig (!), bergsbruken fördelas i fem valdistrikt, afpassade efter orternas lägen och. så ait i det närmaste ett på ilverkniogsvärdet grundadt, mot en fullmäktig svarande, röstetal må inom hvarje valdistrikt finnas. Vidare. stadgas, att styrelsen utsätter valdag för hvarje. distrikt och utfärdar allmän kungörelse derom, äfvensom att styrelsen bör tidigt före valet låta tillställa