Aftonbladet – 16 juli 1856, sida 3

ALANDADS AMNER. Barrum återigen. Det står illa till med den bankrutterade Barnum. Han eger ej mera det besynnerliga musöet i Brodway, ej mera en half million dollars, men han är ännu i besittning af sitt snille, med hvars tillhjelp han redan ånyo spekulerar att komma sig upp. Ibland de många medel, Barnum begagnar för att upprätta sitt anseende i sina amerikanska landsmäns opinion, nämnes ett bref från Jenny Lind till Barnum, hvilket gjort sin rund genom alla nordamerikanska tidningar. Brefskrifverskan tillstår deruti, att alla de välgörande handlingar, hon utöfvat under sitt vistande i Amerika, härledt sig ifrån Barnums råd; han hade dock varit allt för blygsam att offentligen för sig taga i anspråk det pris, som tilldelades den barmhertige samariten. Brefvet skildrar Barnum öfverhufvud såsom en verklig barmhertighetens engel, från hvilken ingen, som vändt sig till honom om hjelp och råd, gått ohulpen eller utan tröst. Jenny Lind. uttalar den tillförsigten, att en man med sådant snille och så ädelt hjerta ieke länge kan förblifva i fattigdom, men att hon emellertid. icke skulle tillåta att han lefde i armod, om ock hans blygsamhet och finkänslighet förbjöde honom att vända sig till henne. Naturligtvis är detta bref från den svenska näktergalen en dikt ifrån början till slut. — En liten beräkning... För att göra sig en riktig föreställning om värdet af den ofantliga summa kriget med Ryssland kostat de allierade — enl. uppgift 7 milliarder francs — har en person roat sig med den enkla uträkningen, att om denna summa en gång skulle fortskaffas i svenska specieriksdalrar, skulle dertill erfordras mer än 90,000 vagnar, beräknadt å 60 lisp. på hvarje, — en liten nätt transport, som ungefär skulle upptaga hela vägen emellan Krisianstad och Stoekholm. Och om alla dessa specier kunde bredvid hvarandra uppläggas i en rad, skulle de bli tillräckliga att dermed draga ett silfverbälte rundt omkring jorden, och ändå en liten skepslast öfver. En enda dags ränta å ett sådant kapital utgör öfver en half million rdr bko. (Köpings Tidning.) — Uppfinving för skräddare. En skräddaremästare vid namn Hartje i Hamburg har uppfunnit en möbel af särdeles nytta för skräddare, som derigenom befrias från att i den tvungna ställningen, med korslagda ben, sitta på bordet och sålunda ådraga sig dessa underlifslidanden, hvarför de mer nandra blifva utsatte. Möbeln är i form af en pulpet, vid hvilken. man efter behag kan beqvämt antingen stå eller sitta. Öfverst är en pölsa af skinn, som skrufvas högre eller lägre och tjenar, i stället för knäet, till stöd åt det under händer liggande arbetet. Dessa nya skräddarbord äro också redan i bruk på flera af de större verkstäderna i Hamburg