DEN SKÖNA GABRIELLA ). AF AUGUSTE HA QUET; SJUNDE DELEN. VIL Proserpinas klo. Officerarne hade långsamt närmat sig bordet; der stannade de. La Ramåe kastade nu sin första blick på dem, men liksom om han varseblifvit trenne spöken, förblefvo vid detta ögonblick hans ögon stirrande, och hans mun vidöppen; blodet stelnade i hans ådror, och all besinning lemnhade hans hjerna. Han hade midt emot sig upptäckt Crillon!... På generalens högra sida stod Espårance och på den venstra Pontis!.. En mindre tapper man än la Rameåe skulle vid denna syn ha dånat af förskräckelse. Denne olycklige lutade sig endast framåt, liksom för att bortjaga den magiska dimman hvilken, enligt hans orediga. tankar, måste hafva utbredt sig emellan honom och de verklige spaniorerne ; men huru längre kunna. misstaga sig?... Crillong ansigte var dystert, Espårances allvarligt och Pontis spefullt med en lätt tillsats. af hat. Eftersom jag ser ni känt igen oss, sade Crillon, så råder jag er till att hvarken skrika eller röra er, ty ni inser nog, hvad som då skulle hända. Med dessa ord gjorde generalen ett tecken åt Pontis, hvilken genast närmade sig la Ramåe, hållande en lång dolk i handen. ) Se ÅA. B. n:o 54, 56, 57, 59, 60, 62—64, 68—068, 72, 74, 75—78, 81—90, 92—100, 102, 103, 105—108, 110-114, 116—119, 122—132, 134, 135, 137, 140—162.