Aftonbladet – 15 juli 1856, sida 3

henrem vid dette tillfälle riktad skål; höll generalen, enligt Finlands Allmänna Tidning, ungefär följande tal: Jag har på annan ort vetat att uppskatta Finlands förtjenster och det fägnar mig isynnerhet att i dag få tacka staden Wiborg och dess invånare. Redan 1853 bar Wiborg i dubbelt mått krigets bördor, genom den starka inqvartering, som de öfver hela Finland fördelta trupperna vid sitt genomtågande vållade. Sålunda ba Wiborgs stad och omgifningar burit en större börda än någon annan stad i landet. Men tillika har Wiborg den stora förtjensten att hafva varit den första stad som gästvänligt helsade och emottogo de trupper, som blefvo sända till landets försvar! Wiborg har först tolkat de känslor, som lifvade Finland från Wiborg ända till Torneå. Wiborg har liksom Reval offrat en förstad för att förbereda sig till en beslutsam strid emot: fienden. Tack och ära vare denna gamla, förträffliga stad. Bland Finlands städer utmärker sig Wiborg genom sin europeiska bildning och sin språkkunnighet. Wiborgs handel är mångsidig, staden går en skön framtid till mötes. Den sedan Wasa brand till Nykarleby förflyttade högre elementarskolan har nu återflyttats till Wasa och kommer, enligt Åbo domkapitels beslut, att ånyo begynna sin verksamhet den 1 nästkommande Oktober. Från Kristinestad skrifves under den 30 Juni till Helsingfors Tidningar bland annat följande: Ett fenomen af, törhända, betydande följder, var den svenska ångaren Svithiod, som den 14 dennes på sin första tur anlopp vår hamn, der alltsedan Uleåborg, ruekligt och rackligt i åminnelse, ingen ångpipa låtit höra sin hväsning. Sedan en lustresa utåt båken upplyst något hvar om alla de fördelaktiga egenskaperna hos detta ångfartyg, skyndade nära hälften af stadens societet att medelst detsamma komma ut till stora verlden och der hämta helsa och frisk luft. Genom erbjudandet af så utomordentliga fördelar, är en direkt ångbåtskommunikaton med Sverge otvifvelaktigt en oskattbar lycka för staden, men hindrar dock ej, att en förbindelse mellan Bottniska vikens egna kuststäder qvarstår som ett kännbart behof. Att saken här varit till tals är ännu intet, men till de österbottniska städernas heder tro vi dock, att ingen skall hinna förekomma dem i deita riksvigtiga företag. Utom elektriska telegrafens utsträckning hit, finnes intet som torde ligga dem mera om hjertat. Med anledning af de i Svenska Tidningen synliga met J. W. Snellmans uppsatser i finska Litteraturbladet riktade artiklar om det nynationella (fennomanska) sträfvandet i Finland, yttrar Helsingfors Tidningar att det är ett misstag af Svenska Tidningen då hon tror att J. W.S. skulle se lederna glesna omkring sig. De åsigter Litteraturbladet uttalat äro längesedan landets.(?) Deremot medgifver Helsingfors Tidningar att det tadel är motiveradt, som Svenska Tidningen uttalar öfver den ton, i hvilken den förra af Litteraturbladets artiklar i dessa ämnen var affattad. RYSSLAND. Befälhafvaren för mellersta armån, general: adjutanten, generalen af infanteriet Panjutir har blifvit utnämd till krigsgeneralguvernör Warsechau och ledamot i warschauska depar tementerna af dirigerande senaten, med bibe hållande af generaladjutantsvärdigheten.