Aftonbladet – 15 juli 1856, sida 3

Derefter steg han till häst, för att göra en rund i sitt läger. Inom denne dåre funnos många egenskaper, hvilka skulle ha gjort honom till en skicklig militär och hederlig menniska, om ej djefvulen skyndat att lägga beslag på hans själ. Han visiterade nu med omsorg alla poster och gaf sina trupper noggranna instruktioner, på et att de ej skulle kunna öfverraskas af något oväntadt anfall. Han trodde sig föröfrigt kunna wara fullkomligt lugn för den stundande natten, ty alla de olika rapporterna öfverensstämde deri, att ingen fientlig armåkår eller misstänkt detachement syntes på åtminstone tjugo lieus afstånd deromkring. Sedan la Ramåe underrättat förposternas chefer om de ordalag, i hvilka de trenne väntade spanska officerarnes pass voro affattade, befalde han att dessa herrar genast vid sin ankomst måtte blifva förda till hufvudqvarteret, men att den strängaste ordning detta oaktadt skulle förblifva herrskande inom lägret. För alla utom dessa officerare voro lederna stängda; om kurirerne sades ingenting, ty de kände lösen. La Ramå försäkrade sig derefter äfven om den goda verkan, som den föregående botningsceremonien gjort på trupperne, och aflägsnade sig, sedan han, i utbyte mot soldaternes berättelser om folkets jubel och tillgifvenhet för den nye konungen, förkunnat dem, att han med det snaraste väntade en väldig förstärkning och stora penningesummor. Berusad af kärlek och högmod, dessa hans hbjertas och hans hjernas begge envåldsherrskare, återvände nu den nye, af sina hänryckte soldater tätt omringade konungen långsamt och med högburet hufvud till sitt palats.