Aftonbladet – 11 juli 1856, sida 1

. Deren den I Jul LD: I Danzig, den gamla goda staden, som så länge i egenskap af vasall under Polen förstod bevara sin oafhängighet, föreföllo d. 30 Juni tumultuariska uppträden Ordet uppror, som icke afhörts på lång tid, flög med telegrafens vingar genota det preussiska landet. Arbetarne reste sig emot en åtgärd af magistraten, trupper reqvirerades, några sårades, Bbäktningar företogos, lugnet blef snart återstäldt. De ministeriella berättelserna medgifva blott, att tre blifvit sårade, och oppösitiöstidningar, som skulle kunna säga af hvad beskaffenhet dessa tilldragelser verkligen varit, finnas icke mera i hela Westpreussen. Men äfven om de sårades antal är riktigt uppgifvet, så Vore det likväl ett stort misstag att vilja beräkna sakens vigt efter antalet af blodiga hufvuden. Låtom oss först betrakta förbålaridena. Danzigs gesäller, delade i olika Korporationer Her associationer, allt efter yrkena, hafva sinå bestämda sjuk-och bebrafningskassor, hvilka till följd af yrkenss Olikhet också befunno sigi ganska olika ställning, ty under det de yrken, som äro i bättre omständigheterbade sina kassor i ett blomstrånde tillstånd, vöro andra i ganska dåliga förhållanden; så ätt de ännu behöfde särskilta tillskott. Rika voro tex. murarnies, skeppstimmermän Hefs, de andra timmermännens och snickarenas kassor eller lådör.Andfå yrken lågo magistraten till last rhed Kostnaderna för deras sjukas vård och deras dödas begrafning. För att göra slut härpå beslöt magistråten ätt förenå alla gesällkassörna till en etida Allmän .danrigergesällernas sjukoch begrafningslåda, samt att låta förvalta den genom en af magistraten tillsätt tjensterhan eller Kåssör. Med etta förslag voro naturligtvis de fattigare yrKeha belåtna. De andrå protesterade, men förgäfves. Mägistraten utverkade kretsstyrelsens eh och lät genöm stadens exekutiva mynigheter med våld afbämta, ja uppbryta de gesällkassor,. som vissa gesällföreningar ickeville godvilligt atlemna: DEn 30 Juni skulle samtliga kassor sammanslås. Gesällerna satte våld emot er Stgärd, som syntes dem vara ett himmelsskriande orättvist ibgrepp i deras sedäti ärhundfaden bestående rättsförhållanden. Sålunda uppstod tumultet, somden väpnade makten måste qväfva i blod. I Det är intet tvifvel, att dei beklagansvärda tilldragelsen Hade kunnat undvikas öm magisträten på förband hade underhanälat med gesälterna, som i Danzig utgöra en flitig, Oritlig och insigtsfull klass, samt nedlåtit sig att genom förnuftig belyshing bringa de isaken intresserade tll den ötvertygelsen att kassörnås förening vore en göd åtgärd. Magistraten, som gått i sköla hös preussiska byråkratien, ville heldre vid sitt gröna bord med maktspråk lösa den grannlaga frågan och brevi nidhu Med ett par administrativa penndrag afgöra allt. Det är att mörka, att Danzig är den enda stad inom preussiska staten, som ähhu har bibehållit mycken lifskraft i sitt skråväsende. Den nyare associationens friare 2 da Kär här icke ens visat fig. Regeringen , som i förbund med Kreuzzeitungspartiet på andra båll gynnar skråelementerna och med afund ill åna . hvilberet afund ser, tillbaka på skråna gt då den i helt åfsöndrade yrkers små angelägenheter låter polisen ingripa och förstöra deras organisation, icke i den fria associatiohens intresse, utan till understöd för en kommunal-byråkratisk nyck. Ett tumult är snart undertryckt, men då principenvicke erkännes,så måste man göra sig beredd-på att tvistigheterna åter öm någon tid utbrytar t i Den 26 Juni-dog i Berlin itorftiga omständigheter Max Stirner; som år 1846-gjorde stort ubpseende -genom sin i: nyhegelska skolans syfte skrifna bok, Der Einzige und sein Eigenthum, sunder :det att ännu i dag berlinarne knappast kände, att Max Stirner egentligen var en -pseudonym, som betecknade :en nu afktiden sd:r Schmidt (hvilken ej bör förvexlas pI-medvden-skurk; som hvars process och dom jeg nyligen berättade). -Stirner var elev och anhängare af Bruno Bauer, somvi universel upplösande kritik och! ironi betraktade sig:såsdm den förkroppsligade tanken, kommen till verlden för attoupplysa den om dess absoluta il intet. osStirher: fanir allt detta ävnu för allmäntsoch abstrakt. c-Iohans: Kinziger und sein Å Pigenthum, som franska kriticii Revue des deuz Mondes helt allvarsamt hafva behandlat såsöm -iden tyska spekulationens slutresultat, förvisade han själen : och -menskligheten till åndarnes rike. Verkligt på jorden är blott jag sjelf.roStaty rätt och lager sanhing och plikt äro onyttiga begrepp, hvarifrån det suveräna jaget: med ett Tyck befriar sig: det Varhans systemv StirnergrumdadesiKöthenen skola Taf egoister, af hvilka några gingo om sjelfva mästaren. För ätt blott Hätmna ett exempel, hbarthän dessa persorier Kötniö amed öfverIrifterna i sin uppSch nedvända logik; såse här: Stirner tadlade strängt Rodolphe iParisermysttrierna för det han förledde menniskorna till dygd, då de deremot genom lastens fullkomliga genomförande hade kunnst utveckla den ästa mehskliga kraften. Å Stirners maka, doktorinnan Schmidt, hörde Ttill de emanciperadeö tfrumtitiimer, som med Louise Aston och andra samlade sig kring Bruno Bauer. En smärt; vek, blåögd och ljushårig qvinna, rökte hon de starkaste cigarrer, spelademästerligt biljard och föraklade ickerdet bäjerska ölets Då-darSchmidt, t-Å denimya skolans profet, skulle gifta sig, voro — I brudparet, B:uno och Edgar Bauer samtännu någrairänidfa samläde jen ölstuga: Plötsligen hette det: Nu väntarspresten på osel Manigick i vantig hvardagsdrögtvtill kyrkan. JDAå presten begärde brudparets ringar, så fun—T nos inga sådana. BruborBauer framdrög en lång;stemligen-inisger börs, hvilken -sammnanÅ aölls, af två messingsringar. Dessa äftog han, Tzaf dem åt brudparet, ringarne utvexlades, sattes på fingretsodhråterstäldesderefter med tacksamhet För: att sammanhålla Bruno Bauers enbingar istället för: Stirnerska äktenskapet. Snart: saknade det nya :hjonelaget hvad som Jicke ens decmest abstrakta filosofer kunna a KR Svt 1. je 0 8 18 dr LK