Aftonbladet – 8 juli 1856, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Tillverkningen af. de Amerikamska gumaigaloscherna ). Amerikanska gummigaloscher blifva dagligenymer och mer allmänna äfven i Eupropa; men:hvaär och huru deci största: mängden tillverkas torde knappast vara bekant för sandra än några engelska och tyska handelshus, somssälja varan till detaljhandlare på andra ställen. Newyork Tribune innehöH-emellertid tyliger några uppgifter härem; som: både för:-köpmannen och den enskilte förbrukaren:torde vara-af intresse. Fabriken befinnes i-stadet Newark, i staten Newv!ersey. och tillhör ett-bolag; hvärs firnis ärJadia Rubber Company — man har alltså i dess hamn adressen för emedelbara reqvisitioner.: Aunläggninen är utförd med så mycken omsorg eök så fullsomligt; som den kunvat blifvaigenom den mest bepröfrade sakkunskap i förening med stor: kapitaltillsång. — I fabrikshusets. nedersta vå: ing befinnes den sal, hvarest råämnet, sorteras .oeh sönderskärs. Styekningen sker mådelst knifvar, hvilka svånga sig kring en axeltapp, likt knifrarneien haekelsemaschin. De olika kantsjuslagen sorteras 1 särskilta högar och kastas sedan i en vattenbassin, föratt der rensas ifrån sand och andra på ytan beffötliga främmande ämnoen... Uppbåfvade ut båsinen, underkastas styekena en bebkandling, sem nära nog liknar den tuggning man stundom ser barn företaga för att få kautsju mjukt; men, dotta, skar här i stort, medelst ett slags soggringsmasehin af j t ådelar utgöras af gjutjernsvalsar, bastigt Kring med ångkraft. Det så kautsint glider emellan, valsarne med ott gnisslande ljud, men valsningen upprepas tills varar blifvit så likformig oeh sammanhängande, att den ieke ger någet läte ifrån sig; den liknar då slät filt. Den föres sedan emellan andra valsar, osh. upphetuar sig under denna behandling mer och mer, så att fuktigheten afsöndras derifrån i en stark. ångström. Vid detta tillfälle förenar man äfven svalvel med den del af råämnet, som är bestämd till: ofvanläder, hvilket ej får stelna i költ svafvelbundet kanutsju. bibehåller, pemligen samma spänstishet vid högst olika värmegrader hvaremot dat osvaflade styfnar i köld och ieke kan fås mjukt igen utan att uppvärmas till nära kokhetta. Det osvafiade råämnet användes till klaekar och till tjockare sulor. När råämnet fått erforderlig mjukhet, tänjbarbet och finhet, samt blifvit sammanknådadt med de färger man Önskar gifva deråt, valsas det tunnt tillsammans med strumptyg, vid hvilket det favtnar oeh som, efteråt tjenar till foder i skodonen; det upprullas sedan till torkning på stora hasplar, med undantag af de aldra tunnaste sorterna, hvilka varsamt utbredas på ramar, med. mellanlag af musslin, som hindrar kattsjudukarne att sammanklibba sig före terkningen. Sulorna pressas emellan reffiade valsar, som gifva dem eh randig eller rutig yta. Dukarne och sulstyckena föras sedam i tillskärbingssalen, och sönderskäras der till olika storlek, efter de särskilda sorterna skodon. De tillskurna styekena kemma härifrån till sjelfva skomakeriverkstäderna. Skomakeriarbetet förrättas af flickor, under tillsyn af verkmästare;:som mellan flickorna fördela läster och tillskurna ämnesstycken af olika slag. Hvar sko eller galosch förblifver qvar på lästen; tills den är färdig och laekerad. Vid uppdragningen på lästen fordras särskild omsorg att få styekena tätt åtslutande, utan minsta luft emellan läst oeh sko, emedan mellankomna luftblåsor utvidga sig vid der ansenliga hetta, som lackeringen fordrar för sin torkning, och vidga ut sjelfva-skon ofvanom sig-till en blåsa eller knöl. Fogarne bestå blott af tjock kautsjufernissa, eller ock af guttapercha; men som båller sämre; någon söm eller stiftnipg kommer ej i fråga. Från skomakareverkstäderna flyttas skorna i laekeringsrummet och derifrån i torkrummen; lackeringen liknar den af annat Isder; men sem kautsju ingår i fernissan, är den ovanligt seg och fast. År: 1844 tillverkades de första gummigaloscherna i Newark, och år 1846 öppnade bolaget sin rörelse i den fabriksbyggnad; hvari åen bittills: bedrifvits. Redan då förfärdigades 300 till 400 par om dagen eller 90till 120-tusen par om året: en produktien, som då ansågs så stor, att mån från fiera håll före spådde bolagets undergång genom brist på afsättning. Nu tillverkas likväl 425,000 par om året, hvartill användas omkring 154 tusex alnar strumptyg och 1-:0till r50-tasen skålpund kautsju; men-det oak.adtårefterfrågan så i stigande, att bolaget sett sig föranlåtet att Uppföra ex ny fabriksbyggnad. Den otef färdig i December förlidet år, vch man ärnade m tillverka 4000 till 5008 par skor och galosehber om dagen eller ei million två bundra tusen till halfwnan million parsoni året.: Bolaget har förut sysselsatt 200: till 230 personer Ehvilkasvaflöniog uppzått till 192,000 rår om året; elr imedeltal till 2 rdr 7 öre omr dagen; den nya anläggnincen kommer att ökararbetarnes antal till 450 persoacer: En öfvadrurbeterska tillverkar 80 till 40 par om dagetitochibetalas för stycke I slutet af förlilet år hade årräfsättnitgen uppgått till1,528,000 rår (400,090 döllars) dek päräkhädes ned visshet blifva ångt större i år. Bolagets aktier stå i ganska bögt pris och finnas sällan till salu. vd Jemte skoden består fabrikens tillverknidgar bufsndsäkligen af piskot, bvilka äre de vaekraste och varaktigaste sem enkusk eller forbende kan önska sig. : Telegrafrapport. a