Aftonbladet – 8 juli 1856, sida 1

N: älskade mig då redan i Besons? frå-! gade hon sakta. aJa; min frul, Gabriella höjde sina ögon mot himlen och suckade; förmodligen tänkte hon, att af de tvenne vägar, Kvilka då öppnade sig för henne, hade hon valt. den minst goda; men. denna högsinnade själ förstod ej att dagtinga med hedern, Jag hade lofvat mig åt konungen, sade hon enkelt, liksom för att besvara sina egna tankar. a ssfgiva Ville. ni dermed säga, att. ni annars kanHända skulle ha älskat mig? utropade Espårance. Ja, ännu mera, jag älskar er ömt! SÅf vänskap, är det icke så? Jag vet icke, om det är vänskap eller kärlek, och lag.söker ej heller någon skilnad ;j deruti... jeg visste för. öfrigt icke sjelf att jag älskade er; men då ni nyss sade er vilja resa Lort, utan att någonsin komma tillbaka, ! så kände jag det... Res ickelp Ni har hört mig, och yttrar dessa ord! Hvarför icke? ..:. Om ni älskar mig här, eller på tusen Lheus afstånd, så blir ju det enahanda; ty. det är naturligtvis min själ som ni. älskar, och icke min persön, bvilken icke Uhör. mig sjelf... Ack! ingenting. skall hinra er ifrån ätt älska denna stackars själ... Säg, kunna ej mina. leenden, mina blickar, mina. ord och mina handtryckningar läka dessa smärtor, om hvilka ni nyss talade? ,.. Skulle ej. öfvertygelsen, att på en gång vara min dyrbaraste vän, mina tankars oupphörliga före-4 mål, mitt so. life förskönare, min enda svarare; OC uppriktigaste rådgifvate, kunna. öra edra dagar midre bittra? ... Jag ber er,. : varmt, så innerligt, resicke!,., lemna mig. tm jkem båge ; har ejven w en far .. . markis d Sd t förskjutt sin