Aftonbladet – 7 juli 1856, sida 3

utan heldre söka en gemare Kmie från Arboga till Wermland: Utan anspråk attega fullkomlig lokalkännedom; vågar dock insändaren att i sådant fall föreslå; att jernvågen från Arboga till Nora begagnades. Ifrån Nora bör jeråvägens riktning följa sjön Wickerns stränder, öfvergå Svartelfven ungefärligen vid. Kort forss samt derifrån antingen följa Svartelfynns dal gång till Karlskoga eller ock gå söder om Köllma till Kristinehamnstrakten. På denna linie äro visserligen några. kostsamma punkter för jernvägsanläggning, synnerligast vid nedgången: till och den höga brobyggnaden öfver Svaärtelfven; men dessa kostnader äro jemförelsevis bagateller emot de fördelar, som vinnas, nemligen 2.å 3 mil, genare väg, än att först gå till svartå. I alla afseenden: torde Nora-Wermlandslinien förtjena en oggraun undersökning innan beslut fattas om riktingen af Stockholms-Kristiania stambana. Efter insändarens tanka, fäster man sig, vid bygigande af en jernväg, allt för mycket vid kostnaden jatt passera en svårare lokal, och heldre gör en om väg än bygger banan på den svårare men gånarg lokalen, Naturligtvis äro här så många olika förhållanden att taga i betraktande, att beräkningarne böra relativt. derefter uppgöras. Jag vill dock amkasta ett exempel, som någorlunda visar, huru långt man vågar utsträcka dessa beräkningar med någon fördel. En banvall för jeraväg om 15;000: fots längå kostar i bygguad 50,000 rdr rmt, då deremot banvallen för en genare linie om 14,000 föts längd kostar 165,000 rdr rmt eller 15,000 rdr mera än den 1;000 fot längre linien. Kostnaden för den så kallad; vöfrverbyggnaden (slecpers och rails nedlägrning i ballast) utgör för de 1,000 föt, som deu uundre kostsamma banan är längre än den kortare och dyrare batian, för cirka 500 stycken sleepers 00 00 750 100 skeppund rails . . . . . . 3000 spik, skarfvar och skrufvar . . . 200 100 kubikfamnar ballast . . . . 750 nerläggning af sleepers och rails samt packning . . . 300 eiler tillsammans rdr rmt.8,00Q0 Om dertill I. gges årliga underhållet af dessa 1,000 fot längre väg, samt smörja och-slitning af lokomotiver och vagnar m. m., soni endast upptages till 10 K eller 500 rdr rmt, och förvandlar dessa 500 rår till kapital å ö Beler . ....sc.cc10,000 som utgör tillsammans rår rmt 15,000 så synes, att den längre banan i5ed mindre terrasseriogskostnad i det hela är lika dyr, som den 1;000 fot kortare banan, nied högre terrasseringskostnad, hvarförutan den stora fördelen för trafiken på en jkortare bana alltid blifver en betydlig vinst. Det synes häraf, huru nödvändigt det är för vederbörande, att noggrant öfyervsga och beräkna alla; förhållanden, innaf man förkastar en genare men dyrare jernvägsbyggnad, och: antager en längre, hvars, banvall kad bildas för bättre pris. I afseende på den genare vägen från Arboga till Wermland genom Nöra, så ligga fördelarne! deraf i E öppen dag, att derom intet nytt kan sägas. Dock körde den fördelen icke för ofta kunna opprepas, atv 2 ä 3 mils gedväg emelian Stockholm och Kristiania i militsriskt och andra afssenden kan blifva af: törre vigt, än som med siffrör kan beräknas. Genom förbättringar i konstroktionen af senarei ids Tokomotiver, äro hvarken svårare stigningar elter kurver å en jernväg så nödvändiga att öfvärvinba söm man fordom ansett. Vi hafva derpå ett vackert idhemiskt exenipel, då det åf direktör Munktell från) Eskilstuna nyligen levererade lokomotiv till Fryktads jernväg drager 150 skeppund uppför en stigning, af 1 på 45 äfven under regn, och går med ledighet i kurver om icke fullt 300 fots radie. Ångkraften nppgår troligen icke öfver 30 hästar: — — — den I Jäli 1856. —S I kt