Aftonbladet – 4 juli 1856, sida 3

UR AR BLANDADE AMNEN. En ny Peter Eremita. Från Pesth berättas: Sedansnågra veckor bar en utländsk munk väckt allmän uppmärksamhet i vår stad. Sandslerna skydda illa bans nakna fötter, och på framsidan af hans kåpa är utsydt-ett hjerta, på hvilket står att 18sa ordet sPassio,. Denne besynnerlige säst är ingen annan än telningen och arftägaren af en ansedd engelsk familj, en lord Spencer. Han har bortskänkt hela sin stora förmögenhet och öfvergått ill katolska läran samt genomreser nu, såsom medlem af Passionsorden och med tillstånd af påfven, kontinenten, i afsigt att stifta ett slags bönföreningar, hvilka med sina böner skola söka beveka himlien att upplysa engelskanationens förnuft, så att den mitte återvände i: den romerskt-katolska kyrkans sköte. — En fiffig tjuf. På Quai Voltaire promeaerade nyligen en ung, elegänt herre, med en alde1es ny, glänsande hatt på höfrudet. Tätt bakom hoaom gick en lurfvig personnage, hvars hufvudbonad befann sig i det miserablaste skick; den bestod nemligen af en gammal, af ålderdom urblekt hatt, luggsliten på alla kanter, med vådligt böjliga skyggen och ingenting mindre-än. symetriska. former. Det blåste starkt, och plötsligen ryckte en vindstöt hatsen från hufvudet på den elegante flanören. Snabt som-blixten lät den efterföljande trashanpken äfven sin bufvudbonad blifva; en-lekboll för zefirerna; och de båda hattarne hvirfiade fram åt gatan, förföljde af sina barhufvade egare. Vår lurfvige vän var den snabbaste; han upphann slätligen den ene hatten — säl till att märka; icke sin egen, utän mMedtaflafens — såätte den Qvickt: på hufvudet och försvann i ef sFränd; medan den elegante herrn stod söni förste: aad framför den vidunderliga: liknelse: till en hatt, som ham såg ligga framför sig, i en rännsten. — Parisarne: hafva bildat :särskilta. benämningar för str: skilta slags: tjufverier; såsom levol au bon jöur le vol: ä Pamericaine 0: 8. Vv: Med:en ordlek, som icke kan återgifvas på svenska; men torde fattss af den; som är något hemmö i kokkönsten, bar man gifvit den ofvan beskrifna: tjufmetödennanin åf öolauvent. ni