Aftonbladet – 3 juli 1856, sida 3

Article Image
aktieegarne i den norska teatern i Kristiania, Direktionens ordförande upplyste att teatern öfverhufvud under den tilländalupna säsongen varit talrikare besökt än någonsin förut. Det oaktadt lärer det stå klent till med teaterns affärer. Aktieteckning har öppnats för företagande af en ombyggnad. Den nuvarande direktionens medlemmar blefvo samtligen återvalda. Geografiska sällskapet i London har kallat historieforskaren professor P. A. Munch till korresponderande medlem. UTRIKES Vi erhöllo i dag på morgonen med ångfartyget L. Torstenson ingångna tidningar från London af den 26, Paris och Brissel af den 27, samt Berlin och Hamburg af den 28 Juni. FRANKRIKE. Om man får sluta af en artikel i ett af de halfofficiella bladen, skulle franska regeringen ännu, tvert mot hvad under sista dagarne blifvit uppgifvet, fortfarande vara för Donaufurstendömenas förening. Pays förordar nemligen på det bestämdaste denna förening. I en skrifvelse till hertigen af Lewis, åtföljd af en sändning utaf 29.000 fr. för de öfversvämmade, yttrar grefven af Chambord: Synnerligen under dessa omständigheter lider jag grymt derigenom att jag ser mig vidt aflägsnad från mitt fädernesland, att jag icke kan sjelf ila till att understödja denna massa af olycklige och att de mig till buds stående hjelpkällorna äro alltför inskränkta för att det skulle vara mig möjligt att bidraga så verksamt som det vore nödigt oeh som jag önskade till återupprättande af så många ruiner och till lindring af så mycket elände. Man vill veta, att kejsarinnan skall innan kort begifva sig till Baden på ett besök hos enke-storhertiginnan Stephanie, kejsarens tant. Till Parig har uppkommit ett fartyg, lastadt med uti Nineve funna assyriska ruiner. De upplossas utanför Louvren. ENGLAND. Grefve Clarendons svar på amerikanske statssekreteraren Marcys sista depescher angående värfningsfrågan och de central-amerikanska angelägenheterna har den 27 Juni blifvit offentliggjordt i London. Värfningsfrågan betraktas deri såsom afgjord, ehuru likväl hr OCramptons förhållande ännu en gång förklaras ha varit klanderfritt; derjemte anmärkes, att hr Dallas qvarstannar i England. I afsende å den centralamerikanska frågan yttrar ord Clarendon, att England är redo att öfverlemna henne åt en skiljedomstol i händelse de direkta underhandlingarne icke skulle teda till målet. — Till de engelsk-amerikanska stridigheterna lärer för öfrigt nyligen ha kommit en ny, hvilken emellertid blott tillhör småsakernas område. En amerikanare, tillhörande amerikanska legationen i London, infann sig nyligen, då han skulle föreställas drottningen, klädd i öfverrock, och blef derföre afvisad, hvilket föranledde amerikanska sändebudet hr Dallas att äfvenledes i vredesmod aflägsna sig. Förhåller sig saken verkligen icke annorlunda, lärer väl hr Dallas få orätt och paletoten denna gång icke blifva farlig, enär hr Marcy redan för längesedan reskrifvit den franska fracken såsom gallaIrögt för personalen vid de amerikanska beskickningarna. En telegrafdepesch förmäler också, att hr Dallas sjelf redan sett sig föranlåten bedja om ursäkt för sin landsman. Den med pring Fredrik Wilhelm af Preussen nyss förlofvade kongl. prinsessan har orännt sin arm och måste, ehuru skadan icke är farlig, hålla sig inne på sina rum. Engelska regeringen har afslutat kontrakt om månatlig postbefordring mellan England och Australien öfver Suez. Bolaget har förvundit sig att fortskaffa posten från Melbourne till Southampton på 50 dagar och att för hvarje dag den derutöfver uteblifver erägga ett vite af 50 . — De statistiska tabellerna öfver handelsrörelsen under Maj månad detta år utvisa ett ganska gynsamt resultat. Både i afsönde å inoch utförsel öfvergår beloppet resultatet af samma månad föregående år. — Den 25 Juni vari kristiallpalatset i Sydenham len andra stora blomsterutställningen för året, avilken besöktes af 14,000 personer. — För le öfversvämmade i Frankrike ha i England nittills influtit 20,000 . (360,000 rår -rmt): Den bekante, nyligen benådade irländaren smith OBrien har för någon tid sedan offentiggjort en skrifvelse, deri han på grund af sin kort förut vunna reseerfarenhet i Grekland yttrar sig om tillståndet i landet och om det lugn och den ordning, som der herrska, i sammanhang hvarmed han förklarar ippgifterna om det derstädes herskande röfveri;väsendet för rent förtal, enär på hela hans utan all betäckning företagna resa, icke träfat honom ringaste olägenhet, som tydde på illvaron af röfvare. Nu har emellertid komnit i dagen ett cirkulär från grekiska inrikesninistern till prefekterna och myndigheterna i de af hr Smith OBrien genomresta trakter, hvilket framställer saken 1 en något olika daser och tillräckligt förklarar hvarföre hr 8. IBrien icke trodde på röfvare. Cirkuläret rekommenderar honom nemligen hos myndigheterna såsom en utmärkt britisk undersåte och bepröfvad philhellen, samt anmärker deriemte: Då det är nödvändigt, att denna resa öretages i all säkerhet och han afböjer hvarje retäckning, så bör ni sörja för — och detta wbsolut utan att han erfar någonting derom — stt alla misstänkta orter i er provins hvilka han passerar, hållas besatta af militär för att örhindra att något missöde träffar honom. Or Smith OBrien gjorde alltså på god tro in resa utan all. betäckning, men var bättre yeskyddad och bevakad än sina föregångare, vilkas berättelser han: under sådana omstäntigheter lätt förleddes att förklara för förtal. BELGIEN: Från Brissel förmäles under den 27 Juni.

3 juli 1856, sida 3

Thumbnail