Hvilka äre öfrerträdarne aftretteirförerdnisgen! Under denna rubrik förekommer i Dagbladet följande insända artikel: För en tid sedan lästes-i denna tidning en insänd artikel, rörande orsakerna, hvarför ofvannämda förordning så ofta öfverträdes. Insändaren förmodade, att hvarken okunnighet i konsten att läsa skrifvet ej heller okynne föranledde dessa öfverträdelser; utan skref dem i allmänhet på tanklöshetens räkning Utan tvifvel har insändaren häri till en del rätt; ty stor är den svenska tanklösheten. För första gånger inträder allmänheten i en park eller trädgård, upp: låten till dess begagnande, och genast vid ingånger tillkännagifves, genom den uppsatta kungörelsen, hvad man har att iakttaga för att tillgodonjuta denna frihet; men allmänheten passerar denna kungörelse, utan att dem ens faller den in att behöfva derom taga kunskap. Också ser man de påbudna stadgarne så allmänt öfverträdda, att enhvar, som läst den uppslagna kungörelsen, måste undra hvad den har der att göra. Men återvändom till ämnet för dessa rader! Till öfverträdelserna af trottoirförordningen tro vi oss hafva upptäckt några andra orsaker, delda i det illfandiga menniskohjertat. Ej tanklöshet, utan just dess motsats, förmoda vi ofta förorsaka dem. För att få denna vår åsigt bestyrkt, vädja vi till hvarje Stockholmsbo, som vandrat uppför och utför. Drottninggatan, den enda gata, der det ens kommer i fråga. att åt förordningen gifva någon gällande kraft. Månnt ej nedanstående skildring af öfverträdarne uppdagar de dolda skälen till öfverträdelserna. För att iakttaga den ridderliga artigheten, nämna vi i första rummet åtskilliga utaf stadens fashionabla lejoninnor. Med långsam gång, släpande sidenklädningar oeh hattarna på nacken uttala hela deras mine, drägt och hållning ett lättfattligt Se på mig! För att nu så mycket säkrare få denna sin önskan uppfyld, vandra de med flit mot strömmen, så attderas personer måste väcka så mycket uppseende som möjligt. Vi bedja eder ödmjukligen om ursäkt, mina nådiga! om vi uti eder klass upptaga andra damer, edra jemlikar, hvad bjertats diktan oeh traktan beträffar, men i yttre måtto vida skilda från eder, alldenstund de söka i ylleklädningar och hattar, hvilka ej härstam ma från Josephsons magnifika bod, uppnå samma mål, som j eftersträfven. Stämplade med samma prägel af sjelfbehäglighet, som j, böra de dock upptagas i eder klass. Förledda af samma hemliga bevekelsegrund, ser man ock några af stadens grymmaste lejon med lorgnetten instucken vid näsan oeh denna senare i vädret, vandra på den förbudna vägen. J, mina läsare, hvilka vid middagstiden, då 7e bean nonde i Stockholm briljerar i vintersolens kalla strålar, vandrat uppför Drottningatan, vi fråga eder, om j ej igenkännen skildringen? Kanske måste oek någon elegant ungmö eller modern sprätt i sitt hjerta erkänna sanningen af vårt påstående. En annan klass af öfverträdare består af nybakade bodherrar, herrar gesäller cch annat ungt öfrerdådigt folk, som hafva lika litet verklig sjelfständighet, som skägg på hakan. Derför frukta de oekså att genom tydnad förlera detta lilla; inbillande sig -bevisa sitt oberoende och sin frihetskärlek genom att öfverträda sitt lands lagar oeh förordningar. De blifvit män: staten de fordna pojkarnar, tycka de; hvilka således ej längre behöfva lyda; men de bevisa just härigevom, att de ej ännu kommit ur slyngelåren, då deb förbudna frukten smakar som båst. Hafva vi gjort eder orätt? Svaren, unga frikeiskjeltar ! Pr En annan klass lagöfvert:ädare utgöres af beskedtet R NAT I FÖR ÖR FR RE TATA TELLUS ETERN