Aftonbladet – 30 juni 1856, sida 3

de ämerikansk-engelska stridigheterna. -Deremot synes för närvarande allmänna uppmärksamheten i Amerika uteslutande vara upptagen af de pågående valen. utaf kandidater till pre identskapet. Någotafgörande i denna sak kan man dock ej erfara förrän efter den 4 Juli, då det sista valkonventet, whigpartiet. kommer att afhållas i Louisville. Såsom; sakerna nu stå, synes emellertid demokraternas kandidat, hr Buchman, ha rätt goda utsigter för sig. Hans motstindare, republikanerna, skola nemligen komma att dela sig mellan f. d. presidenten Fillmore och öfverste Freemont, bekant för sina djerfva upptäcktsresor och kolonisationsförsök i Kalifornien. Knownothingskonventet i New Jersey har förklarat sig för kommodor Stocktones kandidatur. En annan (antielafveri)-fraktion af detta pa ti träder tillsamman i Newyork den 12 Juni, de rena abolitionisterna samlas den 17 Juni i Filadelfia och whigpartiet, såsom vi nyss omförmält, den 4 Juli i Louisville i Kentucky. I Förenta Staternas senat var man mest upptagen med Kansas-frågan, och huru fred och lugn skulle kunna återställas uti detta olyckliga territorium. Den 9 rådplägade man öfver ett af hr Trumbull gjordt förslag att alldeles upphäfva Kansas territorialregering. afskaffa alla af dess lagstiftande församling! beslutade lagar och införlifva sjelfva territoriet med Nebraska-territoriet. Detta förslag hänvisades till territoriekomitån. f Underrättelserna från sjelfva Kansas äro! obestämda och tvifvelaktiga. Säkert vet mar blott, att striden mellan abolitionisterna och! slafegarne räcker ännu och på sista tiden; föranledt sammandrabbningar. Så skola 150 abolitionister hafva öfverfallit och tillfånga tagit kapten Pattis kompani, samit sedan sjelfva blifvit förföljda på den: till Santa Få fö-j rande vägen af general Whitfield från West-i port med 100 man och af öfverste Sunner med 8 kompanier dragoner, med hvilket re-i sultat är icke kändt. Enligt berättelser från: Lawrence af den 31 Maj, komma plundrand skaror fortfarande från Missuri och inbryta Kansas, så att jordbrukarne hafva måst samla sig för att förjaga dem. Andra berättelser omtala, att abolitionisterna uppbränt byn Be nard och den 4 Juni bemäktigat sig Frankli efter en liflig strid. Guvernören Shannon (hörande till slafpartiet) hade samma dag utfärdat en proklamation, hvaruti han varnar mot all obefogad inblandning i:territoriets angelägenheter och förklarar att han har trupper nog. ör att skydda medborgares lif och egendom. — Enligt-en annan berättelse skall Lawrence blifvit eröfradt af en 1000 manstark guerillakår från Missouri, dess offentliga byggnader blifvit nedbrända, de öfriga husen utplundrade, och allt detta emedan dess invånare ej vilja införa slafveriet i Kansas. Äfven berät: tas att Lawrence, Tapeka och Ossawatornie, de tre förnämsta antislafveriorterna, blifvit be satta med linietrupper. Senatorn Broaks, den som på ett så nedrigt sätt öfverföll sin åldrige kollega, den aktningsvärde Sumner, har från de södra slafstaterna erhållit vidunderliga uppmuntringar och bifallstecken. Deremot har denna affär , liksom tilldragelserna i Kansås, väckt allmän ovilja i norden. Senatorn Wilson från Massachusetts, som betecknade Brooks förfarande som ett fegt lönnmordsförsök, erköll af den senare en utmaning till tvekamp, men svarade derpå att han ej anser sig skyldig att slåss med en lönnmördare, men att han dock, om han blefve anfallen, nog skulle veta att värja sig. Från Montreal (i Kanada) berättas, att ett ångfartyg, som underhåller förbindelsen med Grand-Trunk-jernvägen, flugit i luften den 10 Juni, strax efter sedan det hade emottagit en stor mängd jernvägs-passagerare. Omkring 20 blefvo dödade, 30—40 sårade hafva upptagits, och 50 saknades vid underrättelsens afång. Från Aux Cayes på Haiti har man underrättelser af den 24 Maj. De upproriske, som det påstods 60009 man starka, stodo då ännu i stadens närhet. Alla affärer i staden voro hämmade och krigslagen hade blifvit proklamerad. Blott några obetydliga skärmytslingar hade egt rum.