Aftonbladet – 30 juni 1856, sida 3

Hed skepp. Behrnadt, fr. Petersburg: W. H. Kempe, 950 tr råg. ANKOMNE AROR. Juni 928: Från Saltsjön: S5V19 k:r bränvin, 7900 åt Höganäs tegel, 506 k:r vin, 18,025 EL bomillsgark, 896 kr remim, 188 k:r komjak, 8907k:r arrak! — Från Mälären: dA tr hvete, BAS tr råg, 167 tr hafra, 487 19 rågmjöl, 418 tr blandskd. AFGÅNGNE VAROR: Juni 28: 4880k:r vin, 4488 kr bränvin, 1902 K genever, 25 k:r arrak, 161.t:r korn, ö10-9 terres, 4655 5 toppescker, 1803 I sirup, 430 Yi kardustöbak, 1067 K risgrym, 700 KT bresilja, 49 sk spik, 5 sk smide, 600 skZ trckjern, 830 I romm, 2900 st Höganäs tegel, 335 skK stångjern, 20,562 FT kaffe. SUNDSVALL den 26 Juni. Under innevarande år hafva ifrån sjöfartens början den 1 Maj till och med den 21 dennes 119 st. fartyg blifvit härstädes frår utrikes orter inklarerade, hvaraf de flesta varit nerska, nemligen 85 st och de öfriga svenska, engelaka, tyska, finska, danska och en holländare. Under sagde-tid hafva härifrån blifvit till utrikes orter utklarerade 58 at. fartyg, hvaraf I med stiyekegeds, 8 st. med barlkat och 54 st. med tjära och efternämde trädvaror, nemligea 8790 tunnor tjära, 1308-sgt. bjelI kar under 8-tums tjocklek, 8860 st. dito. af 8: till och med 10 tums tjocklek och :17,085 at. dito deröfver, 5097-,, tolfter hela bräder under 17, tums tjoeklek och 6909,, tolfter dito af 1!, till och med 3 tums tjocklek, 36!,, tolfter halfva bräder under 1! tums tjocklek oeh 1176 ;, tolfter dito af 1!, till och med 8 tums tjocklek, — 1984 tolfter brädstump under 1!7, tums tjesklek-oeh 881 st. dite af 1!,, till och med 3 tums tjocklek, 100 st. spiror, hvaraf 26 st, under-20 tums omkrets, 78 st. ef 20 till 40 tums emkrets och 6 st. deröfver, alla 10-fot från sterändan, — 3 famnar ved och 110 par årämnen, förutom hvad som exporterats -härifrån för skepparmes räkning eeh för fartygens behef. HAMBURG den 24 Juni. KXÅÖfe: Sedan igår vero affärerna ånyo lifliga, och temligen betydliga omsättningar gjordes utan att några märkligare prisförändringar inträffade. Försäljning från 22 till 24 d:s 7000-balar Rio, Santos och Bahia å 4—ö5?, s. Socker fast; Spenmål lUfligt och priserna något i stigande. Mvete in 1oeo betaldtes efterhand 8.å 10 R: C:t högre. Ab Danmark hemtades -123,124—125,126 i dag 1683 172 R., och ab Rostoek 126127 X med fartyg 176 R. Bko. Råg in loco 4 R. dyrare. Ab Danmark blef 116117 8 inclusive. frakt till Östersjön betald med 118!, R. Bko pr läst, oeh utan fartyg håller man 117—119:120 å 112—120 R. Bko. Ab Petersburg betiogade 115 disponibel 85—86R. Bke, 115 pr Juli10 Aug. 77!(, R. Rko. Korn oförändradt fast; ab Danmark noteras 106 107 Kå 110.111 RK å ll M:k 6 s.—12 M:k Bko, oech 6-radigt 101 torkad vara å 11 M:k-Bko. Hafra utbjudes föga, 7880—81 82 8 ab Jutland 6 M.k 8 s.—7 M:k Bke. —— — KONSULSBERÄTTELSE.() Under åren 1853 och 1854 utgjorde antalet svenska fartyg, som besökt britiska hamnar resp. 1,352 st. med 105,303 läster och 1,340 med 100,928 läster, så att år 1855 med 970 fartyg oeh 84,26 läster visar en minskning mot 1864 af 370 fartyg om 16,663 läster, samt mot 1853 en af 382 fartyg om 21,038 läster; denna minskning drabbar egeniligen de från utrikes orter med last :ankomna fartyg, hvilka år 11855 utgjorde 94 st. med-8,971 läster, men 1854 åter 212 fartyg med 21,089 läster, ech år 1853 271 fartyg med-25,049 läster.! Deremot hafva de med last från Sverge ankomna alla tre åren hållit ungeför 41,000 läster, om ån antalet varierat... Detta öferensstämmer med den allmänna minskningen af till Sterbritannien och Irland år 1855 ankommande fartyg och med generalkomsulns i förra berättelsem framstålda åsigt, att Storbritanmiens konsumtionsförmåga, hvad angår svenska predukter,ieke skulle förminskas af kriget. Värdet af de från Svergo verke stälda importerna uppgiek 1855 till 668,300 pund sterling, år 1854 (utmärkt för höga frakter) till 722,420 pund sterling ech år 1858 till 680;728 pund sterling: eller föga skiljaktiga beloj Följande tabell framställer förhållandet mellan de senaste tio åren, i afseende på antalet oeh drägtigFheten, af de från Sverge till Storbritannien lastade svenska och norska fartygen: Svenska fartyg. Norska fartyg. År. Antal. Drögt. Antal. Drägt. 11846 31: 17,668. 212. 25,714 kem. läster. 11847 388. 23,381. 825: 35,947 n 11848 308. 21,380. 270. 31,028 a 11849 351 23,025. 262. 29448 0 a 11850 279. 19,228. 249. 27,52 oh 1851 385. 29,620. 361. 41,736 i 11852 400. 29,673. 350. 42,042 ig 1858 588. 41;229. 479. 58872 bv 11854 614. 40,416. 561. 65,636 a 11855 488. 41,369. 512. 64,778 , Marknaden i Sterbritannien för svenska predukter shar sålunda varit i jomt stigande, utan att hindras af kriget. : Minskningen år 1855 i de efgångna fartygens anital drabbar egentltgen de ballastade, hvilkas antal år 1855 uppgick till 318 mes 80,012 läster, men år 1854 till 399 med 43,495 läster och år 1858 till 575 med 45,643 läster, så att minskningen är resp. 241 fartyg med 13;483 låster och 257 fartyg med 15,661 läster. Äfven de till Sverge med. hut afgångna visa väl någon minskning, nemligen 112 fartyg need 5109 Iäster mindrå än 1854 och 78 fartyg med 2559 läster mindre än 1853, men härvid visar sig den egenheten att det oaktadt värdet af de (till Sverge) exporterade varorna årligen stigit, så att det år 1853 iutgjorde 155,961 f, år 1854 199;398 oeh förlidet år 321.144. Detia förklaras dels af den större mängd skolonialvaror, som efter differentialtullarnes upphäfrande ingår i exporten eeh dels deraf, att de med styckegods lastade fartyg sällan erhålla full last, så att lastens värde ieke står i något beräkneligt förhållande till drägtigLeten. Norska fartyg hafva, som vanligt, burit sin dryga andel af importen från Sverge, då antalet dermed sysselsatta fartyg var 512 med 64,776 läster. År 1854 steg det till 561 fartyg med 65,636 kom. låster och år 1853 till 479 fartyg med 58,372 kom. läster, hvilket ej antyder någonminskning. (Värdet af denna import var 1855, utom. frakten, 518,238 .) Deremot har importen från Norge aftagit, enär antalet derifrån lastade norska fartyg var år 1853 1,531 med 109,142 kom. läster. 1854 1,561 104,304 D — 1855 1,156 —87,679 5 Dp Äfven den norska fraktfarten på Storbritannien från utrikes orter har lidit afbräck af 1855 års förhållande oeh sysselsatte då 143 fartyg med 18,323 k. I. mindre än 1854 samt 347 fartyg med 36,832 k, I. mindre ön år 1853. Deremot har esporten till Sverge med norska fartyg ökats från 48 fartyg, med 3,606 läster år 1853 och 58 fartyg med 4,694 läster år 1854 till 113 fartyg och 9,787 läster år 18553, då exportens värde utgjorde 35,785 Past. Häri visar sig således äfven den jemna tillväxten i Sverges han. delsförbindelser med Storbritannien. Antalet till Norge afgångna lastade fartyg skiljer sig föga fråm föregående. årens; och hvadslutligen angår norska fraktfarten -från Storbritannien till utrikes orter, så har den hvad drägtigheten angår år 1855 varit större än de två föregående åren tillsammantagne, då der endast utgjorde 74,717 kom.-läster (i 843 fartyg), eller 4,569 k.. 1. mindre än 1853, hvilket har sin grund i Krimarmeens och flottornas starka förbrukning, Både svenska och norska fartyg begagnade sig häraf, medan den inskränkta importen lemnat föga tillfalle att erhålla fördelaktiga frakter till Enagland. — Ehuru specifika uppgifter saknas, anser generalkonsuln att den af engelska, tyska, danska och holländska fartyg idkade sjöfart mellan England ech