DEN SKÖNA GABRIELLA ), AVEUS 4B HAQUET. SIETTE DELEN. VI. 1 Louvern den 27 December 1594, Sire, jag har sagt er allt hvad en qvinna kan säga, för hvilken man ljugit och som ljuger sjelf... Ja, min dyre sire, er Gabriella har verkligen befläckat sina läppar med en osanning, ty hon blef genom ett bref från en okänd man underrättad om er utgång, långt innan ni ännu hade lemnat Louvern... Ni hör, chevalier, jag anklagar mig sjelf... Det är jag som har spionerat på er; min älskade konung... det är jag som, gömd på atan de la Cerisaie, sett er gå ifrån Zamet... Eadast jag är den brottsliga... endast jag förtjenar straff... Ack, chevalier, jag visste ej att herr Espårance bodde på gatan de la Cerisaie, det är först i dag jag erfarit det, äfvensom att ers majestät talat med honom i förrgår afton. Hvad var det jag sade! utropade chevalieren kyssande Gabriellas hand. Och nu, sire, hvar har ni gjort utaf den stackars förtalade gossen ?n Det skäms jag att sägan, svarade konungen förläget. Jo kära du jag har låtit stänga in honom på Chåtelet.n Harnibieu ! utbrast Crillon, i fängelsel... Min Espårance... som en bof...en skurk... Det är ju alldeles förskräckligt,sire!... Tänk ) Se A. B. n:o 54, 66, 57, 59,:60, 62—68, 72, 74, 75—78, 81—90, 92, 109, 102, 103, 105—108, 110, 112—114, 116—119, 122—138, 136, 149—148.