Aftonbladet – 30 juni 1856, sida 2

het ? En dugtig besparing på kuler eeh krut, are! Herrarne de Rogny och de Montigny hafva, i spetsen för den pieardiska adeln, gifvit sig, och de afvakta nu med otålighet ögonblicket att få kasta sig för ers majestäts fötter. Rebeller !s utropade konungen muntert. Men min bäste Rosny, jag har här bredvid mig också en liten rebell, som nyss gifvit sig, och jag är väl i främsta rummet skyldig henne nägra minuter för att göra mina vilker. Der vid lag fruktar jag att det är ers majestät som är den underdånige, svarade ministern allvarsamt. Och just derför är det jag som har vilkoren att göra, afbröt Gabriella icke mindre allvarsamt. Stanna qvar, herr de Resny, ni kan höra dem. l Fru markisinna...s I Det första är att konungen aldrig får lerna i Louvern, utan mig. Ni har blifvit svartsjuk; markisinna, inföll ministern leende, meh kom ihåg att svartsjukan öfverdrifver allt, till och med sina j triumfer. I Jag är endast svartsjuk om konungens välfärd, min Herren, afbröt Gabriella stolt, och ! som hans majestäts lif är hotadt om han lemnar Louvern ... Hvem har sagt det? frågade ministern; föraktligt. Denna, svarade Gabriella oeh framtog biljetten som hon nyss fått, i Från hvem är den ? Läs underskriften.s Broder Robert... jag känner henom ej.... Men jag känner honom jag ! utbrast :konungen och bemäktigade sig bäftigt biljetten. ! Markisinnan och ministern tego. Kenungen ; läste mod hög röst: ! slukade med ögonen. Nå, huru låter er :