Aftonbladet – 27 juni 1856, sida 3

BLANDAD AMNEN. Har månen invånatet I Köln lefver en originell martyr för sin vetenskapliga öfvertygelse — en hr J. W. Schmitz. Under åratal har denne man betecknat de af Newton upptäckta tyngdlagarne och deraf härflytande vilkor för planeternas rörelse såsom foster af. en. astronom:sk vidskepelse. Under åratal .har han. hållit fast-vid den ,åsigten, att planeterna, liksom äpplen i en ofantlig vattencistern, simma i en måktig verldseter-ström, hvilken kretsar omkring solen. Under åratal har han predikat den läran; att det är! ett vansinne ätt viljarsvära på oföränderligheten af lagarne för vårt planetsystem. Så mekaniskt är universum icke inrättadt, att ju icke en och annan oregelbundenhet, omvexling och..förändring kan ega rum. Fastmer syväfvar någonting ganska hotande öf er våra hufvuden, och särdeles tränger oss månen allt. närmare än på lifvet.s Enligt egyptiernas iakttagelser. för.:4800 år sedan — hr Sehmitztorde förlåta oss om vi fråga, hvar de-hieroglyfiska uppgifterna härom äro tillfinnandes — var månens afstånd. från ;vår. j.rd vid. denna tid, icke mindre än 200,000 mil, medan han vid tiden för Kristi födelse redan ryckt 100,000. mil närmare, och för närvarande ingalunda något mellanrumvaf:40;000 mil mellan ;honom: och-oss låter tänka sig. Allardessa vigtiga satser: har :hr Schmitz upprepade gånger offentliggjort, utan att vinna gehör; eller åtminstone utan att väcka istresse derför hos män af fäcket. Till-och med solförmörmMörkelsen den 28 Juli 1851; hvilken han sökte begagna till ådågaläggande af sina atsers riktighet, till och med detta -tilfällergick förbi utan att astronomerna täcktes bevärdiga hr Schmitz med ett beriktigande; en vederläggning; lIer ensså mycket som ett svar. Men så orubblig år hans öfvertygelse om riktigheten af sina åsigter, att han: till. de skrifter, i: hvilka: Han: uttalat. desammar nyligen tillagt: tvenng nya; nemligen Månens annalkande ; till vår .jord ,ochvartill är fogad en! afhandlingom--måninbyggarnes konstverk, :äfvend sm en i. detalj. .gående: beskrifning öfver :derva: rande förhållanden i allmänhet; och vidare Allmän naturlira, utgörande ett på spridda detaljer mera än spå logisk bevisning grundadt förfäktande afidei satsen, att jorden här för sitt ljus, sin värme ccbi sin rörelse att tacka en långsam sölens? förbränving. Fantasi åtminstone kan man icke fränkännal författaren, då man läser hans beskrifningar om må nen; hvars.åt oss vånda sida, enligt hans påstående visar. de tydligaste tecken till.en hög kultur., Mån inbyggarnesbafra fullt. upp, med landsvägar, kanaler. ja till och med. tunnelar; descbo inom höga. omgärdningar, i kupolformiga byggnader; och :sakna-ingalunda en almosfer, endast med dem skilnaden att den på långt när icke sträcker sig till sämma höjd som vår Till och med, månens hufvudstad har, författa I renslyckats. upptäcka. Densärstill pä: köpet belsger) på-den mest passandevpunkten: sSchmitz säger öre igen: i fal månens hvars: hela ytasicke särsstörre n Ryssland, skulle hafsaven hufvudstad; såvoreder naturligaste pönkten för densamma den, der jordilötet (på bemälde-punkt 22 gånger så stort för månnbyggarnes ögon som månens skifva för våra) stan