Aftonbladet – 27 juni 1856, sida 2

egentliga betydelse äfvensom dess särskiltaj härledda betydelser måste ytterst sökas isamma språks! egen ordbok, helst det ofta händer, att ett-ord i det äldrespråket uttrycker en annån sida af begreppet än: sedermera samma ord I ett modernt språk. Ty i de lefvande språken stadgar ju ordet sin betydelse under och genom bruket, -äfvensom det händer att det under och genöm samma bruk! rätt myc! ket. ändrar :sin betydelse. Det ärderföre man kan, .ehuru parådoxt.det må låta för rätt klässiska öron, sakriktigt påstå, att ordbetydelserna inom-de-moderna språken yiterst måste sökas uti samma språks: egna; ordböcker... rd Jal: men — säger man — låt vararatt, för att lära sig till exempel frafiskan, det-icke är: nödvändig! att, förut läsa. latin, . så OQider: lättar -dock ett föregånget Jatinstudium.betydHgt inhärntandet af franskan. Fy nedan mån, -heter det. vidare, en gång i låtinet Färt sig ordstammarne,; är det mycket Jätt. att lära sig orden i franskan. :Visserhigen; svara: vis för så vidt nemligen som franskan i latinet eger igenkänneliga ordstammar;. men man tyckes glömma, att det fordrar så dryg, tid,., att det kräfver flit .och .möda.att lära. sig dessa ordets rötter i latinet.Jag:-skulle till och Med tro, att denna omväg att lära sig de franska orden kostar bra mycket mera tidock arbete, äns att. direkte lära sig orden i franskan, så vidt nemligen som latinska språket är långt svårare än det franska. : Jag tror! derföre icke att någon rätt förnuftig fader ellerlärare, som har ztill sitt mål att lära gossen till exempel franskan, ötiskar med-honom tagaden långa och mödosamma omvägen genom latinska språket. Datinet såsomi grundläggande? för: franskt -bpråkstudiam tillhörer dön Moderne filologen, dew köompas rative språkforskaren. Må ockfsåvdengosse, som: tidigt visar omisskänneliga anlag för språkstudier. eller åtminstone tidigt förråder det goda: hufvud i.allmänhet, att han kan bestämma sig för en bana, för hvilkenlatinetiärett erforderligt examensämne, rå Han läsalatin, mem Må ingen Fånfian med lock; eller -pock ihmanäs-tilk-ettistudium; som ärsåofruktbart, då det lösligen skötes för ettbiähdamålyock så .mödosamt, om framsteg med beiked der: utisskallskunna göras. Och likväl finnes det lärare, som klaga, att de icke kunna uträtta något synnerligt med lärjungarne uti de moderna språken, när dessa icke ega någon förut förvärfvadekännedom om det latinska, Detta skulle tyckas vara ett ojäfaktigt bevis på Jatinska, språkets nödvändighet .såsom-grundval för modernt språkstudium. Men vi böra icke förhasta oss i vårt omdöme: Orsaken till-denna:klagan digger djupare än att den genast faller i ögat. Orsaken ligger —ratt-viöppet må uttalade hårdav orden — i beikäffenheten af.,desså lärates egen bildning. Dessa klassiskt, lärda, ofta. nitiska .och i:allo aktningsvärdamäns äro sjelfva: uppfostrade. under förhållanden, dem mhanännu envisas att upprätthålla, och hafva ej tillräcklig skicklighet attundervisa i moderna.språk. Vid.vära läroverk, nmåed högst få undantag, meddelas icke någon grundlig, lefvande och omfattande--undervisning i..de moderna, språken, och vid sådana läroverk hafva de sjelfva, desse läräre i möderiia språken, fått sin bildning, Säkert hafva högst få bland. dem haft lyckan att kunna genom resor i främmande länder tillegna sig de moderna språkens lefvände anda eller häft tillfälle att djupare studera idiomerna. De hafva kunnat med mycken flit och ihärdighet söka efteråt sjelfva godtgöra hvad läroverket vid deras bildning försummat, men det har varit för sent att hinna det. mästerskap, som ger läraren lätthet, ledighet och talang att undervisa och derigenom förmåga att lifva lärjungen till håg och ansträngning. Den som ville kasta skugga på dessa aktningsvärda lärare för den brist på framgång i lärarekallet; hvaröfver de sjelfva klaga, skulle-sakna både billighetskänsla och humanitet; menförhållandet kan likväl anmärkas och beklagås. Attenorsak till. de moderna språkstudiernas ringa flor vid våra: elementarläroverk — sådana finnas dock, der-de, florera — stven måste sökas uti lärarnes i de moderna språken klena ställning i afseende på lönevilkor öch befordran; hvarigenom de äro otilibörligt tillbakasatta för sina kamrater i öfriga läroämnen, är oförnekligt; men dine omstätidighet skola vi göra till föremå! för en särskilt betraktelse. .Jag slutar min skrifvelse med att säga er, hvad som varit närmaste anledning till nu gjorda, reflexioner. Här går ett rykte, hvars tillförlitlighet jag icke kan garantera, men som ke synes sakna grund, nemligen, att Upsala skolas lärare tilltänkt eller. möjligen redan verkstält en underdånig ansökan om rättigheiten att åter införa latinläsningen — på realslinten, så att lärjungarne: på denna linie måtte få läsa latin åtminstone ett års tid. Ni märker hvad klockan hår slagit, j Studenttåget.. Enligt igår: anköroria ,enskilta bref hade Ganger Rolf i söndags: afton lyckligen och väl anländt till Kristiania. Od Rörande den af Käng, Fredrik föränstaltade tt faan