Aftonbladet – 27 juni 1856, sida 2

En sida af skolfrågan. s Upsala den 22 Juni. Likasom : bland de många punkter, om hvilka man nu länge tvistat i striden om en skölreförm , fjelfva läroämnenas bestämning är en ibland de allra vigtigaste, så är åter bland-läroämnena latinet -det;-hvarom-menin;garne varit mest.delade: eller.rättare rakt.motsatta, och sombringat de? stationäraskolmänneh tillden döfva huälsstärrighet, tom länge orsakat villervallan och olikformigheten vid de särskilta elementarläroverken. Då likväl hvarje grundligt. bildad nitälskare för en tidsenlig skolreformoerkänner latinets böga värde sågom läroämne öch älldetes icke vill förvisa detta ämne från skolan, utan tvärtom yrkar dess: grundliga-studium,. notabene. inom ..den kretsj-till hvilken det naturligen körer, och AR ran gåledes 8, ömse. sidor är erise öm denna; punkt; så. skulle .det tyckas vara att förvänta, ätt-Sstriden: rörande detta läroämne kände bringas till ett Hume och lycktigt slut. Men detta är icke förhållandet, och, tyvärr visar-sig ringa förhoppning om att de stationära skölmännen inom närmaste främtid komma till en bättre öfvertygelse. Bland .de latinet rörande: frågor, :om hvilka man -Iifligen tVistat; äro följände visserligen af stör Vigt: när bör detlatinska studiet börja i.skolin? Hvilken:lärometod -är.. den bästa? Hvilka : författare böra företrädesvis väljas? Hvilka böra de särskilta kurserna vara? Huru stor Järotid: bör åt :detta . läroämne anslås? och möjligen flera ännu med dessa sammanhhängande frågör. I Dessa äro; som sagdt är, ganska vigtiga, och, .efter min tankeyskall striden om dem komma att föras rätt länge änhu. Men det. finnes. likväl en mycket vig tigare tvistepunkt; och denna inbegripes i.de frågor: böra alla läsa latinet, eller blotten del af lärjungarne? i --Här: kunde med -skäl frågas huru . det; kan vara någon obekant; att denna fråga tedancär lagligen afgjord,.så att latinet, nu mera är ett fritt vläroämne ,. vid. svåra: .elementarläroverk. Detta är mig visserligen bekant, men: jag-talar ej heller om regeringen, uten om skolmänaen, omdem bland. dessa, som äro stationära; jag talar Om den inre striden, som pågår ännu i dag lika lifligt som förut. Emedan dessa stationära skolmänr, som hafva att ställa sig antydda laga förordning till efterrättelse, ännu strängt; vidhålla sin.-gamla:öfvertygelse,: äro de obenägnia och gensträfviga och senfärdiga verkställare. af föreskriften, så framt :de ens) alltid verkställa den, och söka tolka den till sin fördel, trakta efter undanflykter och för-! råda begär att genom ändring återgå till det gamla, af-hyilket allt ingenting annat ;kan följa än krångel och. trakasserier. På. detta ändringsbegär och äflan, att så småningomi bana väg för återgång till det gamla, akallj jag sedermera.anföra ett. färskt och slående! exempel: är t Dg stationära skolmännen bevilja visserli-; gen frihet; från latinets studium, när föräldrar; och målsmän-sådant uttryckligen önska, men detta beviljaide göres med obenägenhet, med vedervilja. . Deraf följer att mången gosse, som för latinet:-ej.-bhar fallenhet: eller intet framtida behofaf dess studium, likväl medelbarligen tvingas dertill, emedan många föräldrar och målsmän äfvensom gossarne sjelfva; anse obehagligt och derjemte betänkligt att, genom vägran att följa lärarens vink ller ofta öppna tillstyrkah, gå miste opa häns bevågenhet under.lärotiden. De stationära skolmännen Handla så, emedan de icke kubna släppa, den-öfvertygelsen, att latinet icke blött är: ett läroämne-af högt värde och för den, söm ämnär sig, om man så får säga, den humanistiska lärdomens väg, oyttigt och nödvändigt, hvilket hvar och en Isakkunnig: och tänkande menniska medgifver, utan att: det tillvoch med är en oundgänglig grundval för studiet af de moderna språken. Det-är på grund af detta förmenande de, trots den kungliga förordningen, sträfva för attlatinet må läsas af skolans alla lärjungar. Ännu i.våra dagar hörer man sålunda med förundran den gamla sagan om latinets absoluta nödvändighet såsom grundläggning för modernt språkstudium-af-dem upprepas, ehuru ingen ännu gittat bevisa riktighetenaf. detta påstående. !Hväaruti digger oanemligen denna nödvändighet? Är! latinet-grundläggande. sår som? ett igrammatikaliskttudium;? visserligen, ty den latinska grammatiken-är märkvärdigt utbildad .och bragt till ett system, ..som , vittnar om tankens. ovanliga skärpa och frihet; men: både-kunnighet och ärlighet fordra : det erkännande; att hvad som; i grammatiken; är, det på språk i allmänhet tillämpade Aogiska slementet, det tillhörer..den a. 7 allmänna grammatiken, hvåadvåter utgör det speciella, det fillhörer hyarje språks särskilta grammatika, som icke -ersättes af den latinska, hvilken alldeles oriktigt betraktas såsom grammar tica generalis för. de moderna språken. ; Eller ligger kanske latinets: nödvändighet deri,.. att de moderna . språkens. ord. eller ordstammar deri äro att söka? Detta gäller, till en början, cke uteslutande alla. moderna språk, Men hvad för att) grundligt känneett modernt språk annat än satt så, besitta dess ordbok.och grams matik, ått mah förmår med klarhet och lätthet läsa, skrifva -och tala detsamröa? Och är detta icke ;möjligt utan att lära känna det moderna språkets ord eller ordstammar i ett äldre? .att.detta är möjligt utan denna omväg, är sedan mänga år tillbaka praktiskt bevisadt, så att all utidersökting derom ör fullkomligt öfverflödig, äfvensom,mindre öfvertygande, än just: detta : praktiska bevis..:7Lättar kanske kännedomen öm ördet eller ordstammen i ett äldre språk känhedomen om samma ords bety