Jag behöfver permission för i afton, fru hertiginna, och jag ber er vara god och bevilja mig den. För i afton? . .. Omöjligt ! La Ramåe spratt till. Jag måste hafva den, min fru, sade han strängt, ty jag har i qväll några förbindelser att uppfylla, hvilka ej tåla det ringaste uppskof. , Det gör mig ondt, men dessa edra förbindelser måste i afton ovilkorligen gifva vika för andra, hvilkas vigt ni snart nog skall inse. Jag ämnar gifta migl Nu var det hertiginnans tur att spritta till. Ämnar ni gifta erl utropade hon. Det är omöjligt ! Om en timma, fru hertiginna. Himmelske fader! med hvem? Med fröken Henriette de Balzac dEntragues. Ni är tokig. Jag vet det... men det måste skel Jag har.efter behag låtit er kurtisera denna flicka... jag har utan att yttra ett enda missnöje låtit er spionera på henne både natt och dag, men det föll mig aldrig in att det emellan er begge kunde vara fråga om någonting annat än en vanlig kärleksintrig... ett tidsfördrif . . . Ett tidsfördrif emellan fröken Henriette dEntragues och mig!... Hon en högättad jungfru, jag en obetydlig adelsman!... Hon den rika arftagerskan, jag den fattige landtjunkaren? ... . ett tidsfördrif!... Nej, min hertiginna, emellan oss begge kunde det endast vara fråga om en allvarlig passion... en passion, som måste tillfredsställas genom giftermål I Men jag upprepar ännu en gång att det är en galenskap, inföll hertiginnan kallt,