Aftonbladet – 25 juni 1856, sida 3

ine Ko — AA A— Ja visst hb Ni begagnar er af dem för att föreskrifva oc8 lagar. Jag har endast ett medel, och jag använder det. Åh det är afskyvärdt I i Ja, denna kärlek är verkligen afskyvärd!... ; Och ändå ölskar jag Henriette... Hvarför?... i Det vet jag ej, ty jag borde egentligen hata henne... Men jag älskade henne redan som barn . .. först dyrkade jag hennes skönhet, sedan hänfördes jag af hennes djerf; het, hennes mod, och sluthgen beundrade ja denna vilda natur, som med våld drefs ti brotiet... Jag är sjelf ett utaf dessa afjgrundens foster, och djefvulen har ingnott min själ med helvetets starkaste svafvel och (eld... Den förderfvade och dåliga Henriette liknar den fallne engeln... hon är min värdiga brud... hennes kärlek har gjort mig brottslig ... dock, hvad gör det! vårt brott är gemensamt, det binder oss för evigt vid hvarandra... det är en kedja som aldrig kan sönderslitas . .. Ack, huru många gånger har jag ej försökt att med egna händer iturycka den!... Huru många gånger har jag ej bjudit till att krossa det infernaliska välde hon utöfvar på mig!... huru har jag ej stridt och kämpat!... Allt förgäfves!... Jag har förbannat henne... jag har genomborrat hennes bild med min dolk, och jag har sönderhackat hennes namn, som jag i min ensamhet ristat i hvarje träd... Och hvilka fasansfulla nätter har jag ej upplefvat för hennes skull!... Om ni hade en aning om dessa gräsliga drömmar, hvilka gjort min sömn till en plåga!... Det är alltid hon gom dansar krivg mitt läger tillsammans med mina arma offer, dessa begge ynglingar, hvilka jag mördat i hennes armar, den ene med en kula och den andre med ett knifstygn... Om ni