Aftonbladet – 25 juni 1856, sida 3

heder och er dotters renhet, och det fins således ingenting som hindrar mig från att meddela er rätta ändamålet med mitt besök., Hvad menar ni? mumlade de begge qvinnorna. Madamep, fortfor la Ramåee red dyster högtidlighet, jag älskar passioneradt er äldsia dotter, frösen Henriette de Balzac dEntragues, och jag har den äran att hos er anhålla om hennes baud. Om åskan slagit ned öfver Henriettes hufvud, hade hon blifvit mindre förskräckt än af dessa förfärliga ord. Isad af fasa, kastade hon sg i modrens armar, liksom om hon boppats att vid hennes bröst finna en säker tillflyktsort; men Marie Touchet var i detta ögonblick sjelf alltför mycket skakad för att kunna trösta dottern. Ingendera af dem egde styrka att svara. Har ni ej hört hvad jag sagt? frågade la Ramåe efter en lång tystnad. Marie Touchet beväpnade sig med hela sitt mod, och bennes ursinniga blickar syntes vilja gen mborra den hatade motståndaren. Ert sårade bufvud måste ej hafva blifvit iterstäldt,, sade hon häftigt. Joy min fru, fullkomligt. Ni har således kommit hit för att förolämpa 0ss! utropade hon, skärande tänderna af raseri. Förolämpa er? ... I hvad fall då?... Derör att j g är son till den obetydlige ädlinsen Ja Rame?.,.. Åh min fru, jag tror att :n la Ramee är en dEntragues fullt värdig ! Usling!... Ni missbrukar fegt vår svaghet som qvinnor., Så ni talar... Ni vet bättre än någon iman att jag ej heller är blyg af mig när jag bar med karlar att göral... Ånvu en gemenhet!... Ni häntyder på våra hemligheter. . .