Aftonbladet – 16 juni 1856, sida 3

Äfven Lunds studenter uppvaktade konungen med en för tillfället författad sång, som ;äfvenledes tryckt utdelades. Efter båda dessa sånger uppstämdes väldiga lefverop för H. M. konungen, och till slut afsjöngs: sUr svenska hjertans djup. Under uppspelande af en festmarsch nedtågade hela skaran derefter på platsen framför slottet, der den ordnade sig med prins August i spetsen, och såsom ledare af sången samt unI: der afsjungande af Laenge var Nordens megtige Stamme aftågade till Kina lustslott; beledsagad af ofantliga menniskomassor. Här afsjöngs af den danska sångföreningeu följande D pm ot kt or 0 mg fr OR KG FÅ SANG FOR STUDENTERNE UNDER OPHOLDET I STOCKHOLM 1856. Naar Linden grönnes, og naar Gjögen kommer, Naar Engen blomstrer i den friske Vaar, Naar Kilden risler i den unge Sommer, Naar Nattergalen höit i Lunden slaåer, Naar Droslens Stemme gjennem Skoven klinger, Da hever sig en Lengsel i vort Bryst, Og tidt vi önsked da, vi havde Vinger, For bort at flyve mod en bedre Kyst. Ja Lengslens Aander boer i Danmarks Skove, Paa Norges Fjelde, ved den svenske Strand, Og tidt de seiled paa den dunkle Vove, Der skiller Danmarks Ö fra Skaanes Land; Fra gammel Tid de vel er kjendt i Norden, De drev den vilde Viking fra sit Hjem, Og som en Trekfugl flyver over Jorden, Saa flöi hans Sackke stolt paa Bölgen frem. tr ör ön RM Men hvad han sögte dybt i Sydens Dale, Bag Myrter skjult, bag Palmelundens Trwer, Og båg den tomme Pragt i Östens Sale, Det bedre Land, det fandt han ikke der; Det Land, hvor Livets bedste Frugter vinke, Det Land, hvor Vaarens bedste Blomster groe, Det Land, vor Himlens bedste Stjsrner blinke, Det findes ej, hvor Sydens Slaver boe. En selsom Vanvid har os tidt bedaaret, Og maängen Gang den fristed os igjen; Saa vi en Afgud til vor Gud har kaaret, Og for det Mindre gav det Större hen; Fhi her i Norden er jo Livets Kilde, Det Hjem vi sögte för paa Sydens Vei, Saa heltestort, og dog saa mildt og stille, Ec bedre Hjem paa Jorden gives ei. Ja dybt i Nord den store Skat maa findes, Det veed vi nu, det har vi skuet grant, Der er det Hjem, hvortil vor Lengsel bindes, Hvor Uskyld end af Livet ej forsvandt; Der er det lunt og varmt og mildt at bygge, Og Sangens Fugl har aldrig det forladt, Det ligger skjult bag Heltegraves Skygge, Men Nordens Hjerte slaaer i Gravens Nat. ( d ä q S s h I q f då ( j 3 t I Vor Vei da indad gaaer mod Nordens Jndre, Der Lengslen vige skal for hellig Fred, Der er det Land, hvor Tidens Scjerner tindre Med större Glands og Kraft, end Syden veed; Thi vil de unge slegter did vi sanke, Og der de vies skal ved Mindets Daab, Og der de styrkes skal i-Sjel og Tanke, Til Kamp for Nordens Fremtid og dets Haab. C. Hauck. Då H. M. konungen äfven här infann sig, helsades han med svenska folksången. Efter att på återvägen vid Drottningholms slott ha afsjungit åtskilliga sånger och HKelsat Prins August med kraftiga lefverop, embarkerade gästerna kl. 9 på aftonen. Hela den kongl. familjen åsåg från en balkong embarkeringen och var föremål för den mest entusiastiska hyllning från de bertfarande. Öfverallt å landtställena vid Mälarens stränder såg man såväl vid utsom hemresan stora sällskaper, som genom salut, genom viftningar och burrah! tillkännagåfvo sina sympatier. Till festen hade, utom de resande, följande personer, enligt Sv. Tidn., blifvit inbjudne: Danske ministern grefve von Scheel Plessen, norske statsrådet Petersen, ståthållaren på Drottningholms slott H. exe. grefve C. Löwenhjelm, statsrådet Anjou, t. f. öfverstekammarherren grefve Stedingk, förste hofstallmästaren Braunerhjelm, öfverkammarherren grefve Oxenstjerna, ståthållaren på Stockholms slott S:hötzererantz, underståthållaren De Marct, kabinettskammarherren grefve Björnstjerna, kommendören Annerstedt, kommendarten i Stockholm öfrversten De Mare, professor Huss, danske konsuln Kaskel, bestyrelsen för studentfesterna i Stockholm, kabinettskammarherren Bruncrona, hofmarskalken grefve G. Rosen, H. M. Enkedrottningens vakthafvande kammarherre, befälhafvaren och tvenne officerare å ångfartyget Hekla, befäihafvaren å ångfartyget Ganger Rol, kammarjunkaren v. Döbeln, kavaljeren grefve Cronstedt, frih. Leijonhufvud samt åtskilliga på Drottningholm vistande hof-funktionärer och officerare vid der förlagda trupper. Alltifrån kl.!9 på morgonen hade ångbåtar oupphörligt fört åskådare till Drottnitigholm. Deras antal utgjorde inalles 21, och då de flesta gjorde hvardera 6 å 8 resor och man lesjerate tager i betraktande, dels att en mängd ifven foro landvägen, dels att flera tusen an Itboer tillströmmat från den kringliggande den, torde det ej vara för högt att skatta 1 på Drottningholm hvimlande menpn:skossan till omkring 30,000 personer. Ång: rtyget Hermoder hade fråas Södertelge tillört en laddning af denna stads invånara. itodan kl.5 e. m. började en del af åskålarne begifva sig från Drottningholm, men innu till framemot kl. 7 Ullfördes oupphörigen nya laddningar. Sedan studenterna afrest, uppstod en oerhörd trängsel vid fartygen; men aå v.dt vi orfarit, inträffade dervid-ingen olyckshändelse, liksom ej heller under färderna i öfrigt; med undantag deraf; att en segelslup på vägen mellån åtaden och Drottningholm kullkastades af en häftig vindstöt. Passagerarne räddades dock dels af andra båtar, dels af ångfartyget Norrköping. På Drottaingholm förorsakade den starka blåsten mnågra mindre allvarsamma missöden, såsom t. 25. att ett restaurationstält blåste omkull öfver en mängd deri församlade personer, att jsattar och mössor yrde i luften o:s. v. Ännu RR 1 i å kl. 11 afgingo ångfartyg till Drottningholm ; att afbämta personer, som ej förr lyckats fåj. medfölja. ä Förmiddagen i dag har af gästerna blifvit använd till beseende af staden, till besök i vetenskapliga och kon i ; utflygter i stadens, omg blick detta nedskrifves påg. den afskedsfest, som der g dens invån.re och som b Vädret är det herrligaste, och cn ofantlig menniskomassa bar strömmat ut till Djurgården. Afresan är bestämd att försiggå i morgon kl. 12 på middagen. (Se Postskrintum).