Aftonbladet – 16 juni 1856, sida 3

at en atven der anrattad enklare maälud. Ehuru vid landstigningen på Riddarholmen i: värdarnes och gästernas sammanförande, ianseende till den nämda trängseln och kanske ; äfven någon brst i anordningarne för tillfället på platsen, icke kunde ske med påräknad skyndsamhet, lyckades det dock för de flesta af dem att i tämligen god tid komma till sina logis, för att erhålla behöflig hvila. I går på morgonen och vid middagstiden, då vädret var utmärkt vackert, såg man öfverallt gäster tillsammans med sina värdar bese Stockholm och dess omgifningar. På Mosebacke hvimlade det på morgonen afstudenter, och på förmiddagen såg man en ofantlig mängd af ekipager med studenter och deras värdar korsa hufvudstaden i flera riktningar till Haga, Djurgården, Karlberg o. s. V. Gårdagens högtid vid Drettningholm. Såsom bekant är, hade H. M. konungen .behagat inbjuda gästerna till en gouter på Drottningholms slott i går på eftermiddagen. . Kl. något efter 3 e. m. afgingo de trenne ångfartyg, som voro bestämda att föra gästerna till Drottningholm. De föregingos och åtföljdes) af en -hel mängd andra ångfartyg, uppfylda af herrar och damer, hvilka, för att åskåda någon del af festen, begåfvo sig till Drottningholm. Vid framkomsten tågade gästerna i ordnade led upp i slottet och spridde sig omkring i första våningen samt besågo dess målningar och andra märkligheter. Efter en stund ankommo D. M. konungen och drottningen samt D. K. H. prins August och prinsessan Eugenie i konungens audiensrum, och gjorde en liten rund omkring, samtalande med åtskilliga af dem, som der voro församlade, hvarefter hela samlingen af gäster ge-l nom H. M. drottningens audiensrum fick defilera förbi D. M. och K. H. Under det enl i nedre förstugan uppstäld musikkår spela el en festmarsck, tågade hela den stora skaran af gäster uppför den herrliga trappan, till öiversta våningen, der goutern var serverad. Il1 galleriet spisade H. M. konungen med de särI skilt inbjudne, danske ministern och de norska statsråderna, bestyrelserna och en del at de öfrige gästerna; de återstående spisade i ikssalen och andra rum. H. M. konungen tehagade föreslå en skål för H. M. Konungen af Danmark, hvarvid H. M. uttalade sin glädje deröfver, att vänskap vore rådande mellan Skandinaviens konungar och folk, och uttalade sin öfvertygelse, att detta förhållande icke skulle rubbas, äfven om det sattes på de st-rkaste prof. För denna skål tackade å danskarnes vägnar etatsrådet Hauch, som uttalade den lifliga tacksamhet, hvarmed man i hans hemland skulle erfara den gästfrihet, H. M. visat den hit valfärdande ungdomen, och den hyllning H. M. egnat åt den störa nordiska iden. Hr C. Ploug föreslog, såsom ordförande för de särskilta afdelningarne af studentmötet, en skål för H. M. konung Oscar uti följande uttryck : i Med Deres Majestets allernaadigste Tilladelse skal jeg som Ordförer for svenske, norske og danske Stu-4 denter fremföre vor underdanige og erbödige Hyldest og Hilsen. Vi hilse Deres Majesteet som det svenske og norske Folks alment elskede Kunge. Vi, der lyde under en anden, ikke mindre folkelig og ikke mindre elsket, Drots Scepter, vi kunne saameget desto bedre vere med at yttre Höiagtelse og Hengivenhed for vore Brödres Fyrste, som vi veed og nylig af Deres Majestets egen Mund have hört bekreftet at et hjerteligt Venskab forbinder Dem med vor Konge, hvem Deres Majestet ikke har kunnet hilse paa nozen for hans Hjerte kjerere Maade end ved atsammenfatte ham og hans Folk i samme Skaal. Vi hilse Deres Majestret som den, der fra Thronens Hide seer ydmygt op paa vore felles Frdres store Minder, der erkjender, at disse ere de nordiske Folks störste Skat, der med os önsker at de maace gjenfödes i en erefuld Fremtid. Vi hilse Deres Majestet som den, der, klicdt i Magtens Purpur, höiagter enhver Aandens frie, rene og redelige Straebea, der med gavmild Omhed har sögt at fremme og frede den videnskabelige Udvikling, ja — der selv med Held dyrker Videnskaberne. Vi hilse Deres Majestet som den, hvis Brystsvulmer af Poesiens og Harmoniens Fryd, hvis Öre med Glede lytter til Ungdommens Sange og Digterens Harpe, ja — der selv er elsket af Muserne. Vi hilse Deres Majestet som den Fyrste, der paa Deres Vaabenskjold har skrevet de skjönne Ord: Ret og Sandhed, og har strebt at gjöre dem til Sandhed; som den, der har gjort Ret mod Qvinden ved at give hende lige Arveret med Manden; som den, der här gjort Ret mod Deöres norskö Undersaatter ved at indrömme deres billige Krav paa Nationalitetens Anerkjendelse; som den, der har gjort Ret mod deres svenske Undersaatter ved at frigjöre Erhverv og Kunstflid fra Fortidens trykken le Baand; som den, der nu gjemnem 12 Aar har fört en mild, human og redferdig Regering og til Lön derfor har seet Deres tvende Riger fremblomstre til en för ukjendt Velstand. Vi hilse endelig Deres Majestet som den, hvis kongelige Hjerta deler den Begeistring for Nordeas aandelige eg nationale Enhed, hvoraf vi Alle besjaeles; som den der med Tilfredshed og Glzxde har seet Nordens Ungdom smelte sammen i eet stort Broderskab og paa dette bygger Haabet om en lykkelig Fremtid. Naar en Del af os strekke vore Önsker 8 Forhaabninger ud over Nutiden og den nermeste Premtid; naar ikke Faa af os önske og haabe, at Forsynet engang vil tilstede, at den Pagt, de nordike Folks Hjerter have sluttet, udtrykkes i Stater1e3 Form — saa bede vi Deres Majestet vere förvisset om, at disse Önsker og Forhaabninger ere för:nede med ubrödelig Troskab mod Nordens regeende Konger og med urokkelig Agtelse for euhver siaaende lovlig Tilstand. Maa det derfor veere os 1addt frit og aabent at udtale, hvilken Fremtid vi e mest betrygg nde for Nordens re och Selvtaendighed. Allernaadigste Konge! De böd forleden Dag selv Deres Folks Gjmester velkomne til Deres Hovedstad. De kappes i dag med-Deres Folk i Gjestfrihed; De har aabnet Deres Hus for os og treder i vor Midte om vor kongelige Vert. Denae naadige Velvillie skal vere os uforglemmelig. Vi bede Deres Majestat mottage vore rörte Hjerters oprigtige og zervödige Tak. Vi bede den almrgtige Gud bezare Deres Majestat og Deres kongelige Hus til Held og Velsignelse for hele Norden. Lenge leve Hans Majesteet, de forenede Rigers, Sveriges og Norges Konge, Oscar den Förste! H. M. konungen täcktes derefter föreslå en skål för den skandinaviska ungdomen och för emghet och samdrägt mellan d3 skandinaviska folken och förklarade, att det vöre en möjlighet, att de någonsin kunde komma att tå fiendtligt emot hvarandra. Sedan H. M. sedermera äfven i rikssalen föreslagit H. M. xonungens af Danmark och danska folkets skål, och denna blifvit besvarad af danske ninistarn orafsa Sahast Plaecan Aafeilnaec af a Söyo OAL AR AA, —e ÖQ em P2 rn Am må