Ländthuskållningen i England, Skottland oeh Irland ). Onekligen är det ganska svårt att anställa en noggrann jemförelse: mellan länder, som så väsentligt skilja sig från hvarandraci afseende på sin landthushållning. Englands åkerbruk företer, nästan utan .undantag, en monoton enformighet, hela engelska jordbrukssystemet kan betecknas såsom en i stor skala utsträckt foderkultur; två rotväxter, turnipsen och potatesen, två vårsädesslag, Korn och hafra ; ett höstsäde, hvetet — alla dessa följande: på hvarändra i en följd af:skördar; som uteslutande äro bestämda till upphälle för menniskor och djur, eller med andra ord till frambringande af-kött; dricka och bröd. Frankrike deremoty, säger författaren, kan framvisa ett visst. antal växtslag, som äro nästan okända bland våra grannar, och dessa extraprodukter hos oss böra tilläggas till dem som vi båda hafva geniensamt; Sådana äro t. ex. vinrankan, en rikedomskälla som särskilt tillhör vår jord, betäckaride icke mindre än 2 millioner hektarer och gifvande i afkastning minst 250 francs pr hektar; vidare tobaken, hvittetan, rapsaten, oliven och mullbärsträdet, och -slutligen enmillion hektarer trädgårdar, afhvilka frukter, grönsaker och blommor erhållas i stort öfverflöd. Totalafkastningen Häraf uppgår i årligt värde till minst en milliard (730 millioner rdr rmt). sDetta är onekligefi källor till rikedom, som till. en del godtgöra vår underlägsenhet och kunna göra : det i en-ännu högre grad, enär det ej finnes någon gräns för deras -produktionskraft. Olikheteh i vårt klimät, och, hvad vigtigare är, i vårt nationallynne, söm. af naturen öftersträfvar en rik omvexling, liksom det engelska söker en enformig myckenhet, lofvar oss ofantlig framgång vid odlingen af sådana alster, som till en viss grad bero af konsten. Vi hafva ännu icke visat allt hvad -) Se Aftombladet mr 130.