Aftonbladet – 12 juni 1856, sida 3

; skulle ministåren vid näeta kammarsession göra i framställning om undantag från den allmänna I regeln. — Ett fördrag hade sblifvit: afsliutadt Spanien i fråga om konsulatväsendet. — sen Union skulle grefve Cavour t att för italienska frågan åter boglfv ill Paris: Den piemontesiska pressen fortfar, att underhålla hoppet på en snar omkastning i de italienska förhållandena -och vestmakternas, synnerligen Englands, bistånd vid den förestående krisen. : Deremot har Constitutionnel åter en korrespondens från Wien, hvari försäkras, att Italien har föga att vänta af vestmakternas. diplomatiska inblandning. I denna. korrespondens: omförmäles äfven, att romerska hofvet förekommit Frankrikes och! Österrikes gemensamma föreställningar om, vidtagandet af nödige reformer, derigenom att : kardinal Antonelli f-r dessa båda stormakter utförligt redogjort för förhållandena, som hindra den påfliga regeringen att brådstörtadt vid-: taga förändringar, innan den genom en till-; räcklig armå finner sig stark nog att genomdrifva dem. Språket 1-denna redogörelse skall vara så öppet, att det till och med vunnit engelska kabinettets bifall. Ehuru England: till följd af landets lagar icke har något officielt sändebud anstäldt vid romerska hofvet, befinner sig likväl hr Lyons, en son till amiralen, i ett slags diplomatisk sändning i Rom och står i direkt beröring med kardinalstatssekreteraren. samt emottager äfven af; Frankrikes och Österrikes ministrar omedel-: bar underrättelse om underhandlingarne, i: hvilka på detta sätt England kån anses del-; taga. Körrespondenten försäkrar vidare, att Frankrike och Österrike skola i de katolska: schweizerkantonerna använda sitt inflytande; för att främja värfningarne för den påfliga: armen. Hos neapolitanska kabinettet skulle; sir G. Terople och baron Brenier å Englands; och Frankrikes vägnar hafva öfverlemnat en: gemensam not, hvilken uppgifver såsom be I vekelsegrunder för anspråket på reformer, att i konungariket begge Siciliernas inre säkerhet fordrar sådana, och att det nuvarande förhållandet närer den politiska jäsningen öfver hela halfön. Tonen i noten är icke hotande, men I bestämd. Wienerhofvet har, till följd af sini nära slägtskap med det neapolitanska, icke undertecknat vestmakternas framställning, men har likväl förklarat för det neapolitanska kabinettet, att. Österrike fullkomligt gillar no-; tens innehåll och ansluter sig till vestmakternas åtgärder. — Neapolitanska fartyg ha åter fått tillstånd att utföra svafvel och andra för krigskontraband ansedda varor. SPANIEN. Från Madrid meddelas d. 2 Juni, satt bayerska sändebudet grefve Waldkirch haft högtidlig audiens för att anhålla om konungens systers hand åt prins Adalbert af Bayern, och att drottningen gifvit sitt bifall. — Cortes bade enhälligt gillat regeringens åtgärder med afseende på amorteringen af den sväfvande skuldens 200 mililoner. Vid diskussionen om tryckfrihetslagen hade Coellos förslag, att personliga förolämpningar och intidelnet icke skulle b-handlas af jury, utan af de vanliga domstolarne, blifvit antaget med 139 röster emot 43. Likaledes hade man gillat förslaget, att regeringen skulle ega Tätt att efter eget bepröfvande göra beslag å tidningar, men att likväl i sådant fall-anklagelsen skall till domstol ingifvas inom tjugofyra timmar. — I Bilbao och Vittoria har försäljningen af nationalgods lyckats öfver förväntan. — En mängd dyrbara klenoder, hörande till kungliga palatsets. kapell, hade blifvit bortstulna och många bäktningar till följd deraf verkstälda. TURKIET. Från Konstantinopel skrifves af den 30 Maj att divanen föreslagit att 16,000 rajahs. skulle uppbådas, deraf likväl 13,000 blott i nödfall skulle inkallas, men eljest emot erläggande af en särskilt afgift få bli vid sina hem. — Triester-Zeitung förmäler, att Ryssland skulle ha protesterat emot Stourdzas: inträde: såsom . ledamot i gränseregleringskommissionen. RYSSLAND. Petersburgerhofvet, som hittills blott bållit en konsul i Kanton, har nu;utnämt baron Solvinski, som är ryktbar för sin kännedom om Kinas språk och förhållanden, till charge daffaires bos kinesiska regeringen. Han skall residera dels i Macao dels i Kanton. Dessutom skola tre nya konsuler utnämnas, hvilkas vistelseort chargå daftairen eger efter behofvet bestämma. — Kejsaren har. berättigat finansministern att utan vidare meddela pass åt ryska köpmän, som vilja grunda kommanditbolag med utlänningar till -delegare. — Man synes nu vilja. vända större uppmärksamhet till Siberien, och äfven: dit förlägga en betydligare del af flottan. Enligt Cz2s), som utgifves i Krakau, hade kejsaren dagen efter den stora bal, som polska adeln gaf honom i Warschau, blifvit uppvaktad af 200 till 250 polska adelsmän. Han hade dervid upprepat sitt några dagar förut till adelsdeputationen gifna löfte om amnestien, men i sitt yttrande inlagt uttryck, som synas ganska märkliga, Så hade han bland annat sagt: För Polens egen lycka måste det för alltid blifva förenadt med kejsarens sf Rysstj land stora familj, och försäkrat, att han skulle upprätthålla de af hans fader beviljade, institutioner. Slutet af hans tal lydde sålunda: Det är mig mycket angenämare att berömma, såsom jag nu gör; men j bören veta, mina herrar, att om. det blir nödigt, skall jag. bide: förstå att strär.gt straffa, och verkligen strängt straffan. Efter dessa eftertryckligt och lifligt uttalade ord aflägsnade sig kejsaren. Esperance, så kan du gifta dig med alla... ; ; j