Aftonbladet – 12 juni 1856, sida 2

EE Og AR SA RR oo me tr — ännu mera af: flera bland Giorgiones, Bellinis och den gamle Palmas yppersta mästerstycken. Der funnos ytterligare med elfenben inlagda: ebenboltzbord och en stållig.etagere, på hvilken gyllne kannor och konstnärligt ciselerade guldfat blänkte. Hela detta förtrollånde rum gjorde. den af glädje och beundrati nu helt :strålande ;Eep6rance utom sig; men då han: ville meddela -Crillon sna känslor och gladt vände sig om; såg han den åldrige hjelten blek och darrande nedfalla i en fåtölj; svetten perlade på hans panna, och: de vidöppna; stirrande ögonen: voro uteslutande fär stade på ett visst ställe af väggen, som-om de väntat det den skulle öppnas, för att utsläppa en skugga. Hvad fattas er, chevalier!v utropade ynglingen; vär det denna beundransvärda Diana i badet, af Giorgione, eller denna Madonna af Bellini eller kanske denga hanförande Susanna af Palma, som gjort ett så djupt intryck. på er ?2 Crillon var orörlig och stum, Ni sade nyss, att ni sett ett mycket vackert rum; säg var det lika skönt som detta? Crillon reste sig, hans drömmande blick öfverfor ännu en gång alla dessa föremål, och en suck, ej -olik en -snyftning, -banade sig långsamt väg utur hans beklämda bröst: I det rum jag såg, mumlade han, fans en skatt, som icke fins i detta... ack! det är nu himlen, som gömmer den!... Fort härifrån... bort från detta rum!... Sedan han uttalat dessa afbrutna ord, närmade han sigmed stora steg dörren, men knapt var hander, innan han hastigt vände sig om och skyndade emot Espårance. Han fattade med vild häftighet den unge mannen i sina armar och tryckte honom med lidelsefull ömhet till sitt högt klappande hjerta. Farvälo, sade han, jag har icke längre