I skrin... Så fort ni vill intaga en qvinna, må. ste ni visa henne denna boning; -och hon är genast er. Ackl afbröt han, jag har for dom sett ett rum ..: Vackrare än dessa? frågade den unge mannen okonstladt, ;Crillon svarade endast med en blick och ett matt leende, De pamerade i detts ögonblick förbi den ena paviljongens bottenvåning; ett långt och högt galleri; hvars alla fönster och gardinei voro omsorgsfullt tillslutna. Espåerance kastade -knappast sin. af så många under uttröttade .blick på denna sida. En lakej närmade sig och räckte den unge mannen en ny nyckel på en förgylld: bricka. Hvad menar ni härmed ? frågade Espårance. Jag tänkte att monseigneur kanhända äfven behagade bese sitt enskilta kabinettp, sade tjenaren, vizande -på en med rika ebenholtzinläggningar prydd dörr af, citronträ. Det är sant, vi ha icke ännu varit åt detta håll! utropade Crillon; Espårance satte nyckeln i låset, Lakejen bugade sig och försvann. Knapt var dörren öppnad, innan en berusande lukt af aloe strömmade emot-dem ända ut i försalen, hvarest de begge vännerna stannat. Espårance skyndade att upplyfta ett förhänge, och den syn, som då framstälde sig för hans. blickar, aflockade honom ett högt rop af beundran och öfverraskning: Han såg en stor sal med utmärkta oeederkolonner och rika boiseringar. . Den var möblerad med fåtöljer, hvilkas bildhuggerier voro af ett lika bisarrt som beundransvärdt arbete. I aket hängde en kristallkrona från Murano, i hvars: röda, gula, blåa och hvita glasblommor med deras färger öfverensstämmande vaxljus brunno. Väggarnes praktfullhet upphöjdes