Till Redaktionen aj Aftonbladet. Anhålles att redaktionen till: införande gunstbenäget emottager följande replik. Professorn vid mediko-kirurgiska institutet, baron Gustaf von Diäbens anfall mot doktor Liedbeck och mig uti Aftonbladet n:r 128, vill äfven jag med några få ord bemöta. Hr von Däben söker redan i början af denna sin artikel med nog djerf oförsynthet frånkänna nigätt till medborgerlig aktning och förtroende, föregifvande, utan all bevislig grund, det jag jemte doktor Liedbeck skulle ha påbördat honom, att i engelska jourmaler hafva iafört vissa mot framlidne professor Ling och svenska gymnastiken smädande beskyllningar, hvilka baronen nu icke vill vidkännas; men då jag om hr von Däbens åtgöranden uti denn: sak och hans beträdda vägar icke det ringaste ki ner, ej heller derefter frågar, än mindre offentligen yttrat någonting derom hvarken här eller i utlandet, så förfaller af sig sjelf detta hr baronens, med så myeken öfverlagd beräkning, mot mig riktade falska föregifvande. Dessutom finner en: hvar lätt, att det urskuldande hr von Däben i sin Aftonbladsartikel med ansträngdt bemödande sökt för svenska allmänheten framställa är föga bevisande, så länge han ej kan beveka redaktionen af Quaterly journal of medical Scienee i Dublin förklara, att dess uppgifter om innehållet af hr baronens till samma redaktion öfverlemnade enskilta bref ieke ega någon grund. Hr von Däben anmärker vidare, att jag lemnat hans mot mig och gymnastiska centralinstitutet stälda stridsskrifter obesvarade. Sant är, att jag anser min tid och mina krafter bättre kunna användas än att inlåta mig i kif oeh ordstrider för hvarje: gång -en ärekränkande motståndare får det infallet eller uppdraget att möta mig och den inrättning, vid hvilken jag tjenar, med osanningens och förtalets lömska vapen; men halten af hr von Däbens båda skandalskrifter har med tillräckliga motbevis, gällande inför den sanna opinionen, blifvit belyst, såväl år 1850 i tidningen Bore n:r 15, som äfven i en utförligare recension, förlidet år införd i Svenska Tidningon. n:r 154, i hvilken för läsaren framhålles det. sanningslösa uti hr von Däbens anmärkningar. I öfrigt må hr von Däben gerna, uthållig i sina skan-dalanfall, söka att på denna eller andra likartade vägar med sitt urskuldande inför svenska allmänhesen förskaffa sig ett annat mera för honom heårande omdöme, än det han förvärfvat genom uppträdar,det mot framlidne professor Ling och svensk.a gymnastiken; likväl torde tjenligt vara, det hr von Däben med snaraste låter sina tankar och handlingar ställas under behörig. kontroll, på det ej Fshakespeares ord må på honom få sin fulla tillämpr ing: Let the doors be shut upon him; that he may play the fool no where but ars own house. Gar. Branting.