Aftonbladet – 4 juni 1856, sida 1

INBJUDNIN till Det Fjerde Nerska Allmänna Landtbruksmötet, som kommer att hållas i Hamar Tisdagen den 8 Juli och följande trenne dagar, den 9, 10 och 11 nästkommande Juli. Då på tredje Norska Allmänna Landtbruksmötet i Christiania år 1854 det beslutades, att ett dylikt Möte skulle hållas i Hamar eller Trondhjem sommaren 1856 efter närmare bestämmelse af undertecknade, Direktion för Kongl. Sällskapet för Norges Väl, har densamma bestämt innevarande års Landtbruksmöte att hållas i Hfawaar den 8, 9, 40 och 414 nästkommande Juli, samt uppdragit åt Herrar Amtmän Manthey och Collett, Prokurator Kildal, Landtbrukeskoleföreståndaren Norström, Landtbrukaren Lysgaard och konstituerade Byfogden Scheel att benäget med Diroktionens Medlemmar deltaga i Mötets Bestyrelse. Då vi således inbjuda så väl Landtmän som hvar och en annan, som intresserar sig för Landtbruket, att deltaga i Fjerde Allmänna Norska Landtbruksmötet, tillåta vi oss fäsla uppmärksamheten på följande föremål, som synas egnade alt komma under behandling: 4:o Hvilket är under allmänna förhållanden bäst, antingen alt använda ett gifvet omkostnadskapital till förbättring af den odlade jorden, eller att använda det till upptagande af ouppodlad jord? 2:0 Är det enligt regeln nödvändigt att, med vissa mellantider, träda åkerjorden, eller under hvilka omständigheter kan den rena trädan undvaras? 3:0 Gifver den erfarenhet, som man har om odlingen af hösthvete, anledning att antaga, att dess odling nu för tiden med fördel må kunna utsträckas till flere af Landets distrikter ? 4:o Hvilket är fördelaktigast, med afseende på jordens olika egenskaper, antingen att använda gödsel i större mängd på en gång och mera sällan, eller i mindre mängd och oftare, och huru bör gödseln behandlas för att bäst kunna begagnas på det ena eller andra af dessa sätt? 5:o Hvilken erfarenhet har man vunnit här i landet om användandet af peruviansk Guano? 6:0 Skulle det vara ändamålsenligt att söka tillvägabringa inrättande af en (t. ex. på aktier grundad) större Verkstad. för förfärdigande af Landtbruksredskap och Maehiner, eller kan man antaga att Landtbruksskolornas Verkstäder och den enskilta spekulationen skola kunna afhjelpa den brist, som i detta afseende för närvarande eger rum. 7:o Uppföras Landtbruksbyggnader i allmänhet så, att deras varaktighet står i förhållande till omkostnaderne vid deras uppförande och underhåll; och stå utgifterna för byggnadernas underhåll vid en gård på det hela i passande förhållande till jordens vid egendomen kapitalvärde, eller, i motsatt fall, hurå skall man kunna införa ett bättre byggnadssätt i Landsorterne ? 8:0 Kan det antagas, att Hästar, Hornboskap och Får, hvar för sig, i något väsendtligt afseende äro bestämdt olika i landets olika delar, och, i så fall, hvar finnas de bästa djur af hvart och ett slag, och hvari bestå deras företräden ? 3:o Har man undersökt, om vår inländska Hornboskap under tjenlig och tillräeklig fodrimg och god skö.sel, samt efter elt. noga urval af afvelsdjur, har utvecklat sådana egenskaper, som kunna gifva hopp om, att de vid fortsatt omsorgsfull behandling skola komma au utbilda sig till en tillfredsställande god race, eller har man under lika förbållanden anställt försök med Hornboskap, som är blandad med främmande blod, eller med oblandade utländska racer, och, i fall så skett, hvilka Djur hafva böst betalt det förtärda fodret? 10:0 Har i Åkerbruksdistrikterna hel eller half sommarstallfodring af mjölkkor blifvit mera allmän, i stället för att skicka dem till utmarkerna på bete, och huru finner man sig belåten med denna förändring? 11:o På hvad sätt skall man ändamålsenligast vårda och begagna Skogsallmänningar? 12:0 Kan det för närvarande anses nödvändigt att vidtaga fortsatta åtgärder till Husflitens befrämjande: hvilka arbeten och binäringar böra i sådant fall förnämligast införas i de särskilta distrikten; och på hvad sätt kan ett sådant mål bäst uppnås. Utom dessa ämnen kunna, så vida tiden tillåter det, anIra Landtbruket rörande frågor under Mötet behandlas, ivarjemte det tillika blir tillfälle till särskilta föredrag i efermiddagssammankomsterne för dem, som sådant önska, varom dock församlingens Ordförande före Mötets början vör erhålla underrättelse. varje deltagare har vid inskrifningen, som sker under lagarne näst före Mötet, på tid och ställe som närmare skall illkännagifvas, att lösa eu inträdestecken med en Rdr Speie, hvaremot han utan betalning erhåller den tryckta Beältelse om Mötets Förhandlingar, som i sinom tid utkommer. Utlänningar, som önska få Logis bestäldt, kunna vända ig till Bestyrelsens Medlem, konstituerade Byfogden Seheeli lamar. Hvad i öfrigt rörer Landtbruksmötets hållande skall närnare kungöras, Ikasom dagordningen kan inhämtas af det ;rogram, hvaraf exemplar utlemnas tillika med inträdesecknena. Christiania den 47 Mars 1856. J. H. VOGT. Dietrichson. C. Boeck. H. Rasch. D:r 0. J. Broch. T. H. Aschehoug.