Aftonbladet – 3 juni 1856, sida 3

hafva afskurit det rep, på hvilken min tappre Pontis upphängt den eländige mördaren... hvad hade den pultronen med det att göra, och hvarföre. lät han icke den gynnaren hänga der han hängde. Den framför gallret hängande kroppen skymde utsigten för honom. Och derföre är den stråtröfvaren nu uppstånden, för att vid lägligt tillfälle ånyo kunna lönmörda mig. Jo, er nästax gjorde verkligen den gången ett vackert barmhertighetsverk. Det värsta var att han förstörde ett alldeles nytt rep, sade munken, men det gaf er i alla fall ingen rättighet att fika efter hans äkta maka; sådana saker brukas väl ute i verlden, men aldrig i klostren. Jag tog er således med mig.., sFör att uppsöka herr de Crillon. Tålamod I I det stället har ni varit hos fru de Montpensier, hvilken ni ej träffat ... men det kunde väl icke vara der ni hoppades finna herr de Crillon? När kan man någonsin veta hvar menniskorna äro... men se här ha vi folk utanför stadsporten. Invaliden lutade sig ut öfver balkongen. Herr de Brissac! utropade han, Vi böra nu stiga ned, sade munken. Om ni ej fått träffa herr de Crillon, skall ni åtminstone få se Paris, guvernör, också en tapper ädling. Invaliden suckade. Om herr de Brissac villen, sade gubben, kunde han skaffa mig tillstånd att få försälja min likör. Ser du icke, kamrat,, hviskade munken, att spanioren är rädd för att du skall söfva in hans soldater med din dryck. Dessa ord läto Espeårance fundera, och han