Aftonbladet – 3 juni 1856, sida 3

Mt MHHDKNH-N-H förstod ändtligen att han befann sig nära någon ovanlig händelse. Uti trappan, som knarrade under deras steg, lutade sig munken så nära intill Espårance att hans kapuschong nära på insvepte bådas hufvuden. Var uppmärksam, sade han, med spaniorer kan man aldrig vara det tillräckligt. Se och hör, men att ingen muskel i ert ansigte må förråda er!.. Esprance gjorde en rörelse, som för att begära en förklaring öfver detta råd. Spanioren är misstrogen, svarade munken, läggande ett finger på sina läppar. Kanhändap, tänkte Espårances, blir det mera tillfälle till ombyte der nere, än här uppe. Begge inträäde i vaktrummet, utan att deras ankomst der syntes framkalla någon uppmärksamhet. Alla de innevarande voro uteslutande sysselsatte med herr de Brissac, hvilken låtit öppna stadsporten för sig och sina åtta, uttröttade, genomvåta och nedsmutsade spaniorer, hvilka således ej kommit i tillfälle att enligt erhållna order sticka ihjel den tappre guvernören. God afton, kapten !s utropade Brissac, gående emot don Joså med sin vanliga glädtighet; jo vi ha gjort en dugtig promenad ; fråga edra vänner, hvilka vänta derute, så skall ni få höra huru trötta de äro... maken till ridt tviflar jag på att de någonsin varit med om förr... eller huru, mina herrar... men nu ären j fria... skynden er till hertigen af Feria att berätta hvad j sett. Ett doft mummel besvarade denna uppmaning, hvilken de utmattade spaniorerne så ögonblickligt åtlydde, som om den varit en sträng order. Inom några minuter voro de redan försvunne. Vi hafva åtminstone ridit åtta lieus, fortfor Brissac, utan att hafva mött en enda