Aftonbladet – 31 maj 1856, sida 3

Article Image
sanningen kunna segra utan strid, huru skulle den kunna komma i dagen och utveckla sig utan att!menskliga tankar och åsigter träddp i hargesk:; mot hvarandra? , Utan, en dylik strid skulle mensklig forskning, menskligtvetande försjunka ;i en stiltje, som visst icke skulle vara egnad att göra menskligheten rikare på andlig kraft;-stärka vördnaden för det heliga i lifvet och stålsättå. den; enskilta söfvertygelsen, öfver hvars slapphet i vår tid författaren äfven klagar. PE I I det tal; hvarmed hr Beuterdahl besvarade detta-hr Hvassers inträdestal, meddelas åtskilligt. till komplettering; af. Grubbes biografi. Vi anföra följande strof; såsom i hr Reuterdahls mur mycket betecknande för den: uppfattning af den konstitutionelle rådgifvarens ställning i;Sverge, hvilken på denrsenaste tiden på vissa håll alltmera velat göra sig gällande. Han:var, — säger hr Reuterdabl-om Grubbe — ,en af de gammaltids män, som, sedan de : ärligt. och -oförstäldt uttalat sina betänkligheter, underkasta sig sin konungs vilja ixallt .som icke är. orätt, .och hellre lyda. med försakande af egna meningar och eget lugn, än tillerkänna. sig rätt att genom görande, eller, låt tande motsätta sig åen,-som för det hela skall ansvara: Det ör eni politisk trosbekännelse, som åtminstone har den. fördelen att vara alldelesyklar ;och; otvetydig! 3 Denna .del innehåller dessutom : Frih. vi Beskows minnesteckning.-öfver kongl. rådet grefve Fabian Wrede, president i reduktionskommissionen och en af Carl XI:s .utmärktaste och redbaraste män; vidare Böttigers korta, men vackra och träffande teckning af Atterbom (icke den egentliga minnesteckningen, hvilkes kommer. att hållas af Atterboms-efterträdare inom akademien, Thomander) samt sluligen frih. v.. Beskows -minnesteckning öfver Fogelberg, öfver hvilken, utgifven såsom särskilt broschyr, vi förut haft tillfälle att yttra oss. UTRIKES Den dag. anlända finska posten, medförd: tidningar från Petersburg af den 24, Helsingfors den 24 och Åbo den 27 Maj. FINLAND: Kaptenen vid finska kadettkåren J. Christoffer Toll har blifvit utnämd, till inspektor för, studenterna vid universitetet och derjemte öf. verförd på armån .som major... .-— Statsådet A. L. Born, som blifvit kallad till ledamot af senaten, bar erhållit afsked, med; lifstidspen-! sion från sin ordförandeplats ifinska bankens direktion. — T:s fi ordföranden isamma-banka direktion, direktören derstädes, . kammarrådet R. Trapp har med entledigande från dessa embeten, efter hvilka han. tillika erhåller lifel tidspeusion, blifvit kallad till ledamot af fin ska senaten. s d På samma gång hafva kamreraren i senatens kammaroch räkenskapsexpedition, hr Frans Edelheim,. samt landskamreraren i Tavastehus län,, kammarrådet H. Nordensva blifvit utnämde, den förre till ordförande i direktionen för finska, banken och den senare till direktör i samma bank. R i En veteran, den siste, åtminstone i Finlandi qvarboende, af lifdragonerna till häst, kapte-; nen O, R. Fock, har nyligen aflidit på sinj ård Saustila i Sagu socken i en ålder af 82: år. Finska hushållningssällskapet, säger Åb Tidningar, förloråde i honom sin äldste med lem; blommor, träd och örter en fin själs-i frände och förtrogen vän. I Å o Underrättelser läses följande: j Elektriska telegrafen, som i Mäntsäla skulle skilja sig från: den till Helsingfors och gå öfver Tavastehus till Åbo, är numera så långt kommen, att sista! ändan af: tråden blef förliden fredag middagstiden uppsatt utmed, Tavastgatan och derifrån öfver Aura å still handlanden Nomells invid Köpmansgatan :belägna stenhus, der:telegrafbyråen är placerad.: Denna fina tråd förenar oss således med det civiliserade Europa. Den oinvigde har svårt att fatta detta verldens störartade under, som med blixtens hastighet förer våra tankar till de aflägsnaste trakter. Ej ander då, att allmögen anser hela inrättningen som ett trolleri och bär en viss panisk skräck för densamma, ökad genom de stränga kungörelserna i kyrkorna om det ansvar, som träffar enhvar; hvilken blifvit förvunnen om åverkan å.telegraf eller ofredar dess tjenstemän. Icke sällspord är den tro, att ;ndast man med sitt minsta finger vidrör telezarafnrättnidgen, genast den hemligaste tanke är noga känd kring.verlden. Mera,än alla förbud. torde; en slik spietet komma att, trygga telegraflinierna: i. lanlet för hvarje ofog. Ännu hafva egentliga telegraflepescher icke blifvit affärdade. Telegtaf:apperter. Hamburg den 31 Mäåj, kl. 10. 10 f. m.

31 maj 1856, sida 3

Thumbnail