Aftonbladet – 31 maj 1856, sida 2

(jag anmärkte det vid tillfället) någonting ganska besynnerligt i den förmodan, att Italien icke skulle ha sysselsatt kongresss:ns uppmärksamhet, såsom Constitutionnels Wienerkorrespondent påst d. Vi veta nu, att den der med syss lsatt sig, och mer till och med, är som synesi protokollerna; men frågans natur tillät icke, hvilket jag då ock sade, en lösning inom kongressen, sådan den då var säminansatt. Den oöfverlemnades åt den allmänna diplomatien, .och -häruti ligget-ovedersägligen en af dess-farligaste-stötestenar: . Flere tidningar, deribland isynnefrhet! Jour nal des Debats, fortfära föröfrigt ätt upphöja visketen och den stora betydelsen af fredstraktaten. Dessa taflor öfver hväd söm blifvit gjordthindra emellertid ej, att iman med intresse och äfven me, bifall läser den märkliga artikel, hvarutiengelska tidningen Press framställer hvad sor kunnat göras. Jag talade nyss om erkehertig Maximilian. Hansresa till Paris utgör naturligtvisen källa till kommentårier. Är meningen endäst att göra en ceremonivisit vid hofvet. i Tuilerierna? Står deremot hans besök i sammanhang med traktaten äf den 115 April, med dennas hemliga punkter eller med dess framtida följder? Skull hån endast vara komren för att säga Napoleon HI, att Österrike är villigt att återgifva honom Napoleon H:s stoft? Se der frågorna! Hvad svaren angår, är det ett;.som, he!t naturligt framställer sig, detnemligen, att: erkehertig Maximilian kommit för alla dessa saker gemensämt. Matf faåste våra bra kinkig, om man ej :ville åtnöja sig, med denna min lösning af frågan. Denkan tillfredställa -hela verlden. Jag har iett föregående breftålat -om ett arbete af. he Montalembert, NRvilket har till titel: Englands politiska framtid, och som utgör ett motstycke tillhr-Ledra Rollins arbete: Engländs Törfall: Hr Forcadela Roquette, auditör i statsrådet, har. företagit sig en tindersökning af de franska. och ; engelska institutionerna, tydligen iändamål att granska de båda arbeten, om hvilka jag ta: lat, i synnerhet: hr Montalerberts. Han har nyligen i Bevue -Oontemporaine -offentliggjort att-arbete. Här har man sålunda trenne-bearbetningar af samma ämne, alla tre; söm ni lätt anar; egentligen ämnade. att tillämpas på Frankrike. En jemförelse emellan de trenne åsigterna framkallar märkliga kontraster. 4. H. fån a an