Aftonbladet – 29 maj 1856, sida 2

stämmelserna om gränsboernas näringsfång nödvändigt måste leda till ömsesidiga ingrepp på grannstatens område; Äfven om den ryska kommissionen ieke hade det syftemål, som den måste antagas ha; skulle den, så snärt den satte sin foti Enare socken, Bestormas af klägomål fråfi dess innebyggare öfver att de blifvit uteslutna från de fiskerier, hvari deras vigtigaste näringsfång bestod. Det kan icke heller slå felt, att de, åtminstone af hat och afund, ha att berätta en hel höp säker omde norska renlapparnes betningar på dess mossmarker. Ty under det man kämpade om herraväldet öfver Turkiet fanns det icke tid och lust till att strängt tillse fakttagandet af grymma lagar om ett par tusen laäppars fenmossär. VI kunna alltså med temlig visshet förutse, såsom resultatet af ryssarnes vetenskapliga forskningar i Finmarken, en mycket lång lista på förnärmelser af norska undersåter mot ryska, hvilka då antingen skola ersättas eller hämnas. . . Är, norska regeringen när denna räkning presenteras densamma, utrustad med alla de nödiga vetenskapliga motanmärkningarne? Har den förvissat sig om, att de embetsmän, som äro anstälda i Finmaärken, ega insigt och förmåga att besvara alla de besvärsposter, som Finlands dugligaste män skola anföra emot oss? SE En