ENi är en engel!... Jag skyndar att kläda mig Och jag väntar,, sade hertiginnan leende och gick in uti det närgränsände rummet. N:o 2, mumlade Brissac. Knappt hade guvernören fullbordat sin toilett förrän hertigen af Feria återkora: En liflig öfverraskning målade sig på det spanska sähdebudets ansigte när han erfor att hertigilnian ännu var qvar, och hans förvåning stegrades i ännu högre grad då Brissac berättade nonom att madame de Montpensier ämnade söra dem den äran att följa med till herr de: Mayenne. Feria rynkade ögonbrynen; han ville göra B ce några frågor, men guvernören räckte artigt sin handskklädda hand åt hertiginnan oci ledde henne till bärstolen. -Derefter steg han sjelf till häst, och de trenne trupperna begålvö sig å väg till Hötel de Måyenne. Det är endast a! artighet mot det parisiska et, som vi säga de-trenne trupperna, ty leita var endast representeradt af Brissac, en lakej och en soldat. Under vägen samtalade Brissac obesväradt om med her iginnan och ömsom med hersch; hans varma blickar berusade den ena, och hans fina leende intog-den andre. Modtligen anlände man till herr de Mayen; hotell, men här visade sig ett högst eget idöspol för de trenne pa 5 blic ckar. gården stodo sadlade hästar och fulltade packvagnar, i trapporna sprungo be-. jentör och lakejer om hvårandra, alla dörrar voro öppnade, och en fullkomlig öordning berrskade öfverallt. Hvad betyder det här? frågade hertigen af Feria. Det skola vi snart få veta,, utropade ma-. dame de Montpensier och rusade bäftigt uppvanan som ledde till hennes brors rum. sin stora förvåning fann hon hertigen klädd, med gin stora mage inklämd i get och hatten på hufvudet, syssela igen ett litet skrin, på hvilaren väntade. Oaktadtsin oervar hertigen af Mayenne ännu och hans ögon glänste af en nder de tjocka ögonbrynen, som ggade dem. syster! D utropade han med låtS när hertiginnan instörtade 1 rummet. Och hertigen af Feria! ... jag i