Aftonbladet – 24 maj 1856, sida 8

skulle denne hafva tillgripit sedeln. : Ringbult blef äf Göta hofrätt dömd, att för dråp och fylleri, i en bot, mista lifvet genom -halshuggning, men sökte hos Kongl. Maj:t att af nåd varda från dödsstraffet förskonad, och fick istället umgälla sina brott med tjugoåtta dagars fängelse vid vatten och bröd samt tio års arbete å fästning. Blandning af olika nationer i Kalifornien. I San Francisco sSteamer-Journal, finner :man följande karakteristiska betraktelser öfver den europeisk-asiatisk-afrikansk amerikanska befolkningen i Kälifornien : Kalifornien är samlingsplatsen för en mängd kuriositeter.af alla nationer, dem ryktet lockat att ka-. sta en spejande blek in i detta moderna Eldorado. De civiliserade folken hafva bitsändt sina representanter och med dem sin bildning och företagsamhet. Guldets glans:har varit mäktig nog att föreskrifva konstvären så väl som den lärde, landtbrukaren så väl som arbetaren den väg de borde taga för att hinna det fjerran målet, den moderna lifsprincipen, guld, och denna väg fullfölja de alla med ifver. Europa skickade sina söner, och det i dödslik :letargi slumrande Asien följde exemplet. Köpmannen gaf den skygge ;kinesen medel att fortskaffa sig Öfver oceanen, och nu gräfva halfbarbaren och Europas civiliserade frackmenniska i kompani, på en ochssamma fläck, efter guld. Hvilket intressant fält för speulationer öfver racekroiseringen erbjuder sig icke här åt fysiologen! Och huru Skall den framtida menniskoraee vara b skaffad, söm en gång uppkommer sedan, den blonda kaukasiska stammen blifvit blandad med den indiahska, -denna med Afrikas negerstammar och dessas åtkomlingaslutligen med den kinesiska racen, samt denna (ty civilisationen skrider oupphörligen framåt) möjligen inympat en frisk, förädlande telning på de nordliga kamtschadalernas och eskimåernas stammar? Hvilka egenskaper skola företrädesvis utmärka denna race, hvilka komma dess bufvudböjelser att blifva, och hvilka slags egendomliga laster skall den framställa för verldens ögon? Man -hör så ofta klägas öfver vårt länd, att det så ringa motsvarar den väluppfosträde menniskans änspråk och så föga tillfredsställer hennes sociala böjelser. De dagar, som icke hafva sig påtecknad den lagmessiga arbetsstämpeln, utan äro helgade åt hvilän och den allmänna möraliska själävaskningen, förkättrås såsom tråkiga och Kraftmördande. Hvilken beskyllning mot vårt Kalifornien, hvilket medgifvande af andlig fattigdom, och hvilken utsigt för främtiden. Redan i sjette året är vår befolkniäg blåserad och gäspär med likgiltiga blickar ut öfver det smaragdg.öna vattnet i vår HKerrliga bugt, öfter hvars dänsande vågor det blåa, fläckfria bimlahvälfvet hvälfver sig. Den stora Östern sände oss sin bildnifig, men dermed också denna utväxt af öfverretninig; som; undertryckt för någon tid af arbetets tvång, nu börjär visa att äfven på denna sida om öceanen de civilisationen åtföljande lytena kunna frodas. Asien utbyter .med oss sina skatter. Kihesiska träsnideriårbeten, som i Eäröpa betraktas som Sällsynta Kbriositeter i de rikes salonger, äro här värdelösa leksaker i våra barns händer, och den hasselnötfärgade chilesiskan dåperär sig med de dyrbara schalarne från det himmelska riket. Med sina produkter tillförde oss kinesärne äfven sina laster, sina oseder, men derjemte ock sin industri, sin myrans liknande idoghet. Dock hafva Nordamerikas republikaner icke förmått lösa problemet att begågna sig af, att upparbeta och med den stora stätsmachinen införlifva dessa invandrares nyttiga egenskaper, och den summa af kräftförökning, som de representera, har intill dennä stund icke blifvit tillgodogjord. Den höga be: skattningen på deras råarbete, och för hvilken man icke ens lemnar dem en liten motsvarande eqviva lent af personligt skydd, framstår oveersägligen som ett åt Förenta Staternas regeringskonst utfärdadtfattigdomsbevis. Amerikanarens rykte för skicklighet i kolönisering tillkommer honom blott och bartsom invandrare betraktad. Att göra vilda landsträckor odlingsbara, anlägga kanaler och bygga städer, hvarvid han har fri makt ätt följa sina egna idber — det är hvad han älskar ochhvad han är stark uti. Men att bemäktiga sig en annan nations utmärkande egenskaper, att utbilda öch göra dem användbara; det är icke hans sak. Uti intet land, der arherikanska Språket är det förherrskande, har det Iyckats amöerikånaren att lyfta befolkningen till jembredd ried sig sjelf, ingen enda indiansk stäm har han hittills förmått tpprycka till en någorlända försvarlig Bbildningsgrad. Har kanundantränga näåtioner och göra sig till godo den vunna Tandsträtkan; men att intränga uti en nations egendömliga känslolif, att utforska och göra sig hemmastadd med detsåmma; i ändamål att finna medel att bringa det till öfverensstämnielse med sin egen Vverldsåsigt, dertill fattas Honom helt ych hållet ala erforderliga egenskaper. Också har det icke lyckatsatt iKälifornien, ett land som är i så sort behof af arbetskrafter, bereda kinesarne tn dräglig vistelseort. Utan skydd till person och egendom, öfverhopad med brutaliteter ocH nedtyngd af pålagör. drager den kinesiska befolkningen tillbaka til sitt Hemland, eler också sluter den sig inom sig sjelf, SEK staten går förlustig den vinst den; kunnat hemta af en växande population. Grefskapskassorna, som hittills fylldes af kitesarne, mån numera, såsom Vordne tomma, uppHört ätt vara ett mål för våra embetsmyndigheters roffningssystem; ha: gifvit riklig anledningotill eftertanke; och den ;sihande inkomstkällan har framkallat nödtyungna åtgärder; grundade; på de mest trångbröstade -åsigter. Icke ett tecken till något ädelt drag af rättvisa och humånitet tycks hafva gjort Sig gällande vid dikterandet af de mått och steg, söm vidtagits af en förvaltnibg, hvilken vill gifva sig sken af att som sina. egna ihåfvå antagit en Jeffersons grundsatser. Omgifna af den yppigaste vegetations välsignelser, öfverhopade med jordens rikaste skatter, ha vi rundt omkring oss det öfverraskande skådespelet af ett plagiat från den östliga verlden. Vi häfva inga egendomligheter, på grund af hvilka vi kunna göra anspråk på att få kallas en Dätion; vi äro blott den i Vestern reproducerade Östern — endast att vi hafva något mera guld i våra händer, men: hvilket vi icke .använda för att blifva bättre, sedligare, förståndigare. Oaktadt vi fullständigt genomgått erfarenhetens bittra skola, förnya vide felsteg, hvilkas beskaffenhet vi insett och hvilkas frukter vi fått smaka. :Guldets förbannelse rycker oss med sig: Det oaflåtliga jägtandet och fäktandet efter guld beröfvar oss hvad som på andra sidan oceanen var oss. så kärt — en smula tid äatt egna åt vårt ädlare jag samt känslan af förnöjsåmhet och belåtenhet med vår ställning. — Herrar Pereira och hr Rothschild. Från Paris skrifves den 8 Maj: Ännu alltjemt ligga hrr Pereira och hr Rothschild i tvist och gräl med hvarandra; och nyligen har den senare gifvit deförre ett känbart. slag: Sony! bekant,slåta nemligen hrr Pereira vid Faubourg S:t Honor6 bygga ett stort präktigt hotell, som kommer att kosta. en ofantlig summa. Bredvid den nya byggnaden ligger ett hus, som tillhör en dam oth vid hvilket är fästad en servitutsrätt, som vållat hrr P: många obekagligheter, och till hvilkas undvikande de;omsider cbeslöto att inköpa huset och bjödo dess egarinna 1;200,000 francs. Affären var nära på, uppgjord, då Rohtschild fick kunskap derom och genast skyndade sig att erbjuda damen 1,675,000 francs för heönes hus, dock endast