E:t dråp af ringa anledning. Drängen Peter Fredriksson Ringbult från Tomteby, född 1825, hade i sin hemort, Ljungby församling i Södra Möre härad, gjort sig känd såsom högsi vildsinnad Joch af liderligt lefnadssätt. Ar 1851 var han tilltalad för mordbrand och delaktighet i stöld, hvarför han dock icke kunde; emot sitt nekande, dömas saker; hvarför han för gröfre slagsmål fälldes till ansvar. De senare, åren hade han icke stadig tjenst, utan åtog sig tillfälligt arbete Sålunda hade han i Maj och början af Juni sistlidet år sysselsättning med olingsarbete åt en bonde; i hvilket arbete Wihysesmannen Erik Andersson i Harby och. dennes stjufson äfven deltogo. Förmiddagen den 9 Juni hade dessa arbetare af bonden utbekommit en kanna bränvin, hvaraf de förplägade sig i Erik Anderssons stuga, så att Bingbult och Erik Andersson redan vid middagstiden voro rusiga. Omkring klockan 2 eftermiddagen, då Erik Anderssons stjufson och en annan i stugan jemväl boende person, Nils , Håkansson, begåfvo sig bort, voro Ringbult och Erik. Andesson ännu något rusiga, dock i vänligt förhållande till hvarandra; men vid solhedgången, då nyssåämde bortovarande personer åter hemkommo, var Häftig träta emellån Ringbult och Erik Andersson, Hvilken af Ringbult beskyldes att hafva från honom utillgripit en sedel å 2 rdr bko. Ringbult, i retad sinnesförfattning och utfarande i häftiga ord emot Erik Andersson, fattade ett i stugan liggande vedträd och slog dermed Erik Andersson. Dennes stjufson, som är enfaldig till förståndet och i allmänhet klenmodig, flydde härvid af förskräckelse. bort från gården. Nils Håkansson försökte att afstyra våldet, men misslyckades; jemte honom var ej i stugan någon anan tillstädes, än en fånig yngling. Nils Håkansson lade sig på gården utanför stugan, lyssnande till bullret derinne, der, såsom han i sin på ed afgifna vittnesberättelse beskrifvit, Ringbult omkring en timmas tid ömsom böstade och slog Erik: Andersson och;ömsom. hvilade sig. Sedan Ringbult omsider aflägsnat sig och en främmande person tillkommit, inträdde denne och Nils Håkansson i stugan, der Erik Andersson låg på golfvet, omgifven af stora floder blod och deraf alldeles. nedsölad i hufvudet. Efter någon stund återkom Ringbult; något upprymd till sinnet;;erkände sig hafva tillfogat Erik Andersson misshandlingen, fattade nu åter vedträdet och angrep Erik Andersson med fem eller sex slag på nedra delarne af kroppen, men hindrades af öfrige närvarande att fortsätta detta våld. ErikAndersson flyttades till sängen. Med bibehållen -sansning berättade han, att Ringbult å honom föröfvat hela våldet. Han led af svåra plågor under natten, då äfven Ringbult låg qvar i stugan,i djup sömn. Uppväckt nästpåföljande morgon, sade Ringbult åter, att våldet skett af den anledning, att Erik Andersson skulle hafva från Ringbult tillgripit 2-riksdalerssedeln, der