Aftonbladet – 24 maj 1856, sida 3

LANDADE ÄMSRN. — Kanaleu öfrer näset vid Zuez. Bland medlemmarne af den internationella kommission, som förlidet år utsågs i Paris, för att på ort och ställe taga kännedom om de förberedande arbetena för åstadkommandet af en kanal mellan Medelhafvet och Röda hafvet, befinner sig äfven den franske akademikern Barthelemy de S:t Hilaire. Denne har i Journal des Debats meddelat en serie af Bref om Egypten.. Dr A. Petermann, som i senaste häftet af sina geografiska meddelanden lemnar en intressant, af en karta åtföljd artikel öfver ifrågavarande kanalanläggning, betecknar detta företag såsom det vigtigaste och resultatrikaste, som i nyare tider framgått ur den geografiska vetenskapen. En sådan kanal, säger han, skulle minska afståndet mellan å ena sidan Indien, Kina, Japan, Austraulien, Ostafrika 0. 8. v. samt å den andra Europa och till och med Newyork och Neworleans till allra minst hälften af hvad det hittills varit, då vägen tagits kring Godahoppsudden. De ofvannämde förberedande arbetena hafva utförts af tvenne franska ingeniörer i egyptisk tjenst, Linant bey och Mougel bey, under öfverinseende af hr Ferd. de Lesseps, en man, som inlagt stor förtjenst vid uppgörandet af förslaget och åtnjuter stort anseende hos vicekonungen af Egypten. I de Petermannska meddelandena finner mån en öfversigt af mätningarnes geografiska resultater; medan åter hr Barihelemy de S:t Hilaires bref lemna en intressant teckning af handelsoch kommunikationsförhållandena på de egyptiska hamnplatserna vid Röda hafvet och Medelhafvet — en teckning, från hvilken man kan draga vigtiga slutsatser beträffande dessa hamnars blfvrande verldshandel och Egyptens framtida betydenhet, i fall detta land kommer att blifva mellanlänken i en direkt kommunikationslinie mellan Europa, Ostasien och Afrika. Visserligen är Suez, som enligt författaren eger en af de yppersta redder i verlden, för närvarande endast en liten obetydlig stad; men inom kort torde den blifva en hufvudpunkt för franska och engelska spekulationer och kapitaler. Redan nu är förbindelsen mellah Röda hafvets och Nilens hamnar så liflig, att 1849 sjuttio tusen kamellaster afgingo från Suez till Kairo, och 1855 icke mindre än ett hundra tjugo tusen kameler användes till transporterande af varor från nämde medelbafshamn till den stora Nilstaden. Röda hafvet erbjuder visserligen många, icke så obetydliga hinder för dess beseglande; dock hoppas man att med kotstens tillhjelp så småningom unhdanrödja dessa olägenheter, som hufvudsakligen härflyta från vindar och strömdrag och således icke existera för fartyg, som framdrifvas medelst ånga. Den Petermannska kartan erbjuder äfven utgångspunkter till jemförande kombinationer med afseende på jernvägen mellan Alexandria och Suez (som från förstnämde ställe till Kairo redan är färdig) samt kanalen från viken vid Pelu-: sium (FTine-mynningen) öfver näset till Suez. Hela Niel-deltat ligger mellan kanalens mynningar och jernvägen. Kanallinien, som kommer att gå genom. flere betydliga sjöar, blir nära hälften kortare än jernvägslinien. Efter hvad det vill tyckas,, säger dr Petermann till slut, är Frankrike mycket för SORAN TNA EINE KAR KRA ST T Cemmandrar af ta haäfradsalk lovascta rarnantil.