Vågot om uppfostran i England ). (Insändt.) Något offentligt elementarläroverk, underhållet på statens bekostnad, finnes icke i England. De läroanstalter, som motsvara våra lärdomsskolor och gymnasier, äro antingen sålana, som uppkommit och fortfarande underhållas genom enskilta donationer (ehuru stundom understödda af kronan), eller ock enskilta pensioner; i båda fallen fria från all offentlig kontroll. De förstnämda äro ock så måna om att undandragas offentlighetens blickar, att de snart sagdt kunna anses hermetiskt slutna för alla främmande; och mer än en utländning, som kommit till England med till och med sin regerings uppdrag att studera det engelska undervisningsväsendet, har måst återvända utan att hafva vunnit inträde i någon enda af de här ifrågavarande läroanstalterna. Sak samma med engelsmän, som skulle önska att taga någon närmare kännedom om undervisningen m. m. i dessa slags skolor; hvilket icke hindrar att i synnerhet på senare åren den offentliga kritiken vid flera tillfällen sökt att sprida ljus öfver åtskilliga dithörande förhållanden. De ifrågavarande skolorna kallas vanligen academies, med undantag för några få, som blifvit titulerade såsom colleges, (såsom t. ex. skolorna i Eton och Harrow). Både dessa och de enskilta skolorna af samma grad äro vanligtvis helpensioner; och i allmänhet lärer kunna antagas, att lärjungarne äro försvarligt, ja ofta synnerligen väl födda och i fysiskt hänseende väl vårdade. Hvad undervisningen beträffar, läter-i fråga om de enskilta skolorna ingenting i allmänhet säga sig, enär de, såsom man kan förstå, äro af så högst olika syftemål och beskaffenhet; men i fråga om donationsskolorna (endowed grammarschools) antager man vanligtvis och med rätta, att i synnerhet klassiska språken, äfvensom matematiken, äro att anse såsom de förnämsta och egentligen :karakteriserandeläroämnena, att undervisningen således öfverhufvud kan anses mera; hafva en klassisk, än en modern riktning; och mången drager häraf obetingadt den slutsatsen, att hela den engelska bildningen hvilar på klassisk grund — ett förment praktiskt skäl, som man ofta hör åberopas af förfäktarne af klassiska språkens företräde såsom skolstudier. I sjelfva verket måste man erkänna, att undervisningen i de engelska lärdomskolorna är så litet modern som möjligt; men på samma gång betviflar insändaren, att någon af våra klassici skulle, vare sig i afseende på qvantitet eller qvalitet, godkänna dessa skolors prestationer i latin och grekiska. Detsamma kan sägas i fråga om matematiken. Det må låta besynnerligt, men efter insändarens mening är den förnämsta förtjensten hos de engelska skolorna helt och hållet negativ. De äro icke förträffliga genom hvad de lära — vare sig i ena eller andra riktingen; utan derigen-m att de -— öfverhufvud taget — icke lära för mycket, icke öfverlasta lärjungarne med lexor, icke genom mingläseri och öfveransträngning qväfva individualiteten och den naturliga tankefriskheten hos ungdomen. Såsom förut antydts, äro säkerligen ganska få bland skolungdomen i England förlästa. Men ju mindre de det äro, desto mer tillgängliga blifva. de: vid en senare ålder för det praktiska lifvets rika lärdomar; och deruti ligger styrkan af den engelska bildningen. Om de engelska universiteterna, synnerligen dem i Oxford och Cambridge (det i London har en annan karakter), anmärker den lärde tysken professor Huber, som utförligare och grundligare än någon annan utländning edogjort för det engelska universitetslifvet. tt de icke böra betraktas såsom anstalter, imnade, i liket med universiteterna på kon tinenten, för undervisning och examinerande, utan endast för bildande af gentlemen,. I 4 Se Aftonbladet n:r 114.