Aftonbladet – 16 maj 1856, sida 3

IV. I Afsvärjelsen. Söndagen den 25 Juli 1593 var en stor och vigtig dag för hela Frankrike. Ända ifrån daggryningen hörde man långt bort på de kringliggande fälten det brusande I dånet från Saint-Denis klockor, hvilka, öf, verröstande alla andra, solt förenade sig med kanondundret, liksom för att håna det missI trogna Paris och dess tysta förstäder. Kurirer korsade hvarandra i alla riktningar, kringströende öfverallt, till och med vid Paris portar, dessa namnkunniga proklamationer, hvilka underrättade folket om konungens afsigter och omvändelse, samt inbjudande alla å hans majestäts vägnar att bevista ceremonien, som skulle ega rum uti Saint-Denis, denna ceremoni, hvilken utan bref och formaliteter försäkrade alla om frihet och lugn. För att rätt förstå nationens hänryckning denna minnesvärda dag, borde ran hafva sett den glädje och öfverraskning, som stod att läsa på alla deras ansigten, hvilka funnit en af dessa proklamationer eller sjelfve afhört kurirernas muntliga rapporter. En af madame da Montpensier utgifven order hade befallt Paris portars stängande och vid det strängaste straff förbjudit hvar och en att lemna staden och att gå till Saint-Denis. Detta hindrade likväl ej en stor mängd af:dessa lättsinniga våghalsar, hvilka hafva ingevting att förlora och ingenting frukta, :ej en gång galgen, då det gäller ett ovanligt skådespel, att klättra öfver murarne för att åtminstone på detta sätt tillfredsställa sin nyfikenhet; och det var följaktligen ingen oväntad syn för Henriks trogne, när de funno ängar och Jlandsvägar öfversvämmade af en jublande menhiskomassa, hvars vilda glädjeskri och brin