Aftonbladet – 16 maj 1856, sida 2

ställa några uppträden uti ett heligt hus, der han är gäst, och han ämnade endast göra er uppmärksam på, att om det händelsevis framdeles skulle falla er hustru in att hämnas, ni i så fall uteslutande bör skylla er sjelf. Ingenting annat! inföll den lille mannen, helt och hållet besegrad af Espårances lugna och likgiltiga hållning. Så snart vi äro gifta, ansvarar jag för den andra fra de Liancourt, liksom jag ansvarade för den första... Det fägnar mig emellertid att höra, det edra ord endast voro dikterade af den renaste välvilja, min bäste herr Esperance, och jag ber er nu som en verklig vän komma oth supera med oss i afton efter ceremonien, hos min svärfar på Bougival... Som vi äro mycket rädda latt onödigtvis ådraga oss uppmärksamhet, I hafva vi endast inbjudit få af våra vänner till kyrkan, men deremot en hel mängd till bröl lopsmåltiden . .. Jaså, ni tror att min lilla gumma kan hafva Just att hämnas ... ha, ha, ha! det blir min sak! Jag väntar er bestämdt, herr Espårance ... Ack, det var sannt, tag er kamrat med, den der unge gardisten!... Det Iskall bli riktigt roligt att hafva en af konunjgons gardister på sitt -bröllop!... Men hvar jär han?... Jag har ju ej sett till honom under hela tiden :.. I Låtom oss gå! inföll brodern Robert. Ja, låtom oss gå!... glöm för all del ej bort er kamrat... han är en ibland de akt ningsvärdaste ädlingar jag hittills lärt känna je... en Ovanligt kraftfull yngling !... Farväl, herr Esperance; om en timma hoppas jag få presentera min unga fru för er!... Kom, -bro-der Bobert... Vi träffas snart, herr Esperance... trötta ej ut er med att komma till : kapellet; spara i stället edra krafter till afto!nen. Med dessa ord försvann den förälskade puckelryggingen genom dörren, Brodern Robert