Aftonbladet – 15 maj 1856, sida 2

DEN SKÖNA GABRIELLA ). AUGUSTE MAQUET. FJERDE DELEN, TIL. Väntjenster. Men snart stördes gardistens lättsinniga skämt utaf lätta steg, hvilka närmade sig uti alln, och han vände sig helt förvirrad till Espårance. Det är hon)! mumlade han. Pontis hade rätt, det var verkligen Gratienne, som skyndsamt smög fram bland de täta buskarne; men knappt hade den unga flickan fått sigte på de begge vännernas fönster, förrän hon med nästan vred röst utropade: Om J hafven ljus, mina herrar, så kan fröken icke närma sigl Fröken!... upprepade Pontis, är hon med ? Javisst! Den vackra kammarjungfrun gjorde en rörelse med handen, och Esperance, som girigt följde den riktning hennes finger tog, varseblef verkligen en mörk skugga emellan tvenne pomeransträds-lådor. Pontis skrufvade hastigt ned lampan, och Gratienne sprang fram till sin matmor. Hvad var det jag sade? mumlade gardisten. Jag visste nog jag, att qvinnorna höra till ormslägtet.n Var tyst, Pontis,! hviskade EspÅårance och ; reste sig försigtigt på dynorna. i De begge qvinnorna stannade framför fönst) Se A. B. n:o 54, 56, 57, 59, 60, 62—68, 72, 74, ) 75—78, 81—90, 92, 100, 102, 103 och 105—110.